Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes då denna uppgift? Var det ett väl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik på grundav rådande omständigheter? Det kan vara så att Sverige hade en väl utvecklad förmågavilken både hade stöd i doktrinära dokument och som övades. Det kan även förhålla sigså att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder på plats i Afrika.I uppsatsen analyseras källmaterial ur Krigsarkivets samlingar hämtade från Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel på dessa källor är övningsbestämmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger är att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nästanhela 50- talet.

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående.

This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford.

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmåga att stärka samhället genom militär medverkan iräddningstjänst analyserats. I arbetet har resultatet efter två insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av Räddningstjänstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvämningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det går att dra några slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de två aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och räddningstjänstenskapade under insatserna karaktäriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyråkratiska. Styrkan med en sådan insatsorganisation är att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen kräver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de båda insatserna var ihuvudsak lika.

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen.Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten.Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov.

Sekretessbelagd.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer från en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmängd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen är att besvara vilka förmågor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus på år 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, där uppsatsen svarar påhur dessa förmågor skall användas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.Utifrån de förmågor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till år 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmågor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslås att en förbättrad förmågatill psykologiska operationer och nätverksattacker bör skapas.

Risk är en del av all mänsklig aktivitet. Att förutsäga det okända och det som kanske inträffar harvarit ett problem som mänskligheten funderat kring från antiken och framåt. Att finna en förklaringsmodelleller en metod för att med en sannolikhet gränsande till visshet kunna skaffa sig insikti morgondagen har varit och är alltjämt en stor utmaning. Det här arbetet syftar till att skapa klarheti begreppet risk och sätta det i relation till hur Försvarsmakten hanterar bedömningen av riskidag. Uppsatsen täcker den idéhistoriska utvecklingen av begreppet från de klassiska filosofernatill modern tid.

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).