Regeringens uppdrag till FM avseende militära informationsoperationer(MIO) är tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och då särskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida väpnade styrkorna, och vad krävs för attFM framgångsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmågaavseende MIO, är de övergripande frågeställningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. Omvärldens syn på IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioårigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis värderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..

Luftstridskrafter har spelat en betydande roll i senare tiders Peace Support Operations (PSO). Obemannade flygande system har varit en del av dessa insatser, hur kommer rollfördelningen att vara i framtiden? Syftet med uppsatsen är att undersöka och göra en bedömning avseende hur obemannade flygsystem kan utnyttjas och ha en roll i framtida Peace Suport Operations. Litteratur- och dokumentstudier, föreläsningar och intervjuer ligger som faktabakgrund för bedömningen av hur en framtida PSO kan se ut samt vilken roll obemannade flygsystem kan ha i en framtida Peace Suport Operation. Jämförelse har skett mellan bemannade och obemannade flygande system varvid fördelar och nackdelar har belysts.

The last two decades have changed the society from the Industrial Age to the Information Age. The technological development, especially in IT, has caused a ?Revolution in Military Affairs?. However; how big are the changes RMA will give, or will it even change the foundation of the Art of War and if so, in what way?RMA has three cornerstones DBA, DS and PE all closely integrated in an NCW-concept.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera operationer och därigenom öka beslutstempot.

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder.

Problemet som uppsatsen behandlar är hur logistikaspekten beaktas i beslutskedjan.För att undersöka problemet studeras utvecklingen och upprättandet av de svenska snabbinsatsförbanden för flygspaning och flygtransporter. Syftet är att finna när och var logistikfrågorna uppmärksammas samt att försöka förklara motsättningarna i utvecklingsorganisationen. Materialet i studien grundar sig på officiella dokument samt intervjuer med huvudaktörerna.För att analysera de strukturella olikheterna i processen nyttjas en teori om konflikter i organisationer.Avhandlingen är indelad i fyra huvuddelar. Inledningsvis tecknas en övergripande bild av processen varefter den andra delen ägnas åt att studera processen från ett logistiskt perspektiv. I den tredje delen analyseras de strukturella olikheterna som har bidragit till motsättningar i processen.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhället?. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ?åttapunktsprogram? där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Denna uppsats är skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och är en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fått behov av ett autonomt sambandssystem som kan användas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer är satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagsläget inte klarar av att fylla.Den säkerhetspolitiska utvecklingen och en förändrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system är ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. Geostationära satelliter utgör då fortfarande det bästa valet med hänsyn till täckningsområde och driftsäkerhet. Operationsområdet styr vilken operatör man väljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delägande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

Behovet inom FM att transportera militära förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades så uppstod bl.a. förändringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen på civil och militär sida, kommer troligen att medföra både problem och möjligheter vid transport av militära förband i framtiden. Uppsatsens syfte är att analysera vilka möjligheter FM kan komma att ställas inför, avseende utnyttjande av civil och militär transportutrustning i framtiden.

Med dagens snabba datorer och omfattande informationssystem kan automatiskaalgoritmer för beslutsstöd i komplicerade situationer konstrueras. I luftvärnet finns detredan s k hotutvärderare som har denna funktionalitet. I föreliggande uppsats ges enöverblick över den stridssituation dessa hotutvärderare skall hantera. Uppsatsen analyserarvidare vilka matematiska metoder som är lämpliga att använda för detta ändamål och hurde är kopplade till rådande doktrin..

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmåga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om vilka behov och förmågor som finns inom området informationsoperationer, framförallt kopplat till områdena ledning och fredsfrämjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, därefter utforskas vilka svenska förmågor som finns eller är planerade/beslutade. I nästa avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslås vilka IO-förmågor Sverige bör ha vid internationella insatser.I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod använts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen pekar på att det i dagsläget finns delförmågor inom området IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom området.

Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger.