I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Syftet med studien är att belysa samt få mer kunskap om medarbetares, chefers samt enhetschefernas egna förväntningar på enhetschefernas roll inom äldreomsorgen. Frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vill de ovannämnda att en enhetschef inom äldreomsorgen ska vara? Hur ser det ut idag? Är enhetschefen en tillgänglig ledare? Samt förslag på förbättringar. Vi har använt oss av både gruppintervjuer samt personliga intervjuer för att få djupare kunskap inom detta område. I bakgrunden beskrivs enhetschefens roll inom äldreomsorgen från sekelskiftet fram tills idag.

This report discusses the development of lessons based on laborations for middle and high school.The purpose of the project was to research the possibility to affect students' attitude towards physicsthrough well-planned stimulating lessons. The lessons were based on the Light and Lasers OutreachKit, a teaching package made by the organisation Laser Classroom, and have been adapted for physicsin middle and high school. The lessons were developed on a pedagogical and didactical ground andwere improved with surveys and peer and self assessment. The lessons were based on laser light and itsproperties. One lesson covered the topic of single-slit diffraction, while the other treated geometricaloptics.

Leadership is a well-known phenomenon in today?s world and researchers have developed multitudes of theories with different assumptions about what leadership is and what implications it has. Models of different kinds of leadership have been presented and researchers are constantly working on trying to find a definition of great leadership. Our thought was however that because every human being is unique it would be naïve to presume that all people hold the same perception about what constitutes good leadership. Although we believed that every person defines good leadership in his/her own way we also believed that there could be similarities to be found between illustrations generated from people with comparable organizational positions.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar Chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som Chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.

1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvården, nämligen verksamhetschefens ochkraven på denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var läkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rådgivare i medicinska frågor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund än som doktor växer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvården. Målet med denna uppsats har varit att, utifrån lagförändringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som påverkar läkares förutsättningar att axla chefspositioner även i framtiden. Målet har alltså inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara läkare eller inte.

Forskningen har än idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap på olika sätt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit ämnet ledarskap intressant och därför vill jag undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad är ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att få en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av åtta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrån ledarskapsteorin.