Detta examensarbete är utfört under vårterminen 2009 på Högskolan i Borås på uppdrag av Brämhults kommundel/Borås Stad. Borås Stad är uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för äldreomsorg av sina invånare. Brämhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, består av sju områden; Boda, Brämhult, Främgärde, Hässleholmen, Hyberg, Svensgärde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anställda; 400 inom äldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som är utmärkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda på om det finns någon skillnad mellan deras bild av ett framgångsrikt ledarskap.

Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset kring att studera bilden av Thailand väcktes genom att vi författare har en positiv respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring ämnet skapade vidare önskemål om att undersöka ämnet närmare. Därigenom valdes ämnet att användas som underlag för vår kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev därför att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt att få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit.

Denna uppsats kommer undersöka om det finns ett samband mellan läsförståelse och läsupplevelse på surfplattan iPad. Det kommer att försöka fastställas om läsförståelse är bättre på iPad eller papper, och om deltagarnas egen läsupplevelse reflekterar deras läsförståelse vid läsning av en kortare text. Hypotesen i uppsatsen var att deltagarna antog att den traditionella läsning på papper var bättre än läsning på Ipad, vilket inte nödvändigtvis stämmer. Det undersöktes även om användarvana hade någon inverkan på läsförståelsen på iPad. I undersökningen fick målgruppen, som bestod av medieteknikstudenter, läsa två texter och därefter svara på tillhörande frågor, en text på papper och en på iPad.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sätt att erfara något ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen där varje uppfattning är lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sammanlagt 15 barnintervjuer på två olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

I denna uppsats behandlas begreppet ?lek i klassrummet?. Undersökningen omfattar lärarens uppfattning och användandet av leken i klassrummet som inlärningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlärningssituationer. Våra två huvudfrågor är: Hur undervisar lärarna på ett lekfullt sätt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lärarnas lekfulla inlärningssituationer? För att besvara dessa huvudfrågor använde vi oss av ytterliggare frågeställningar.

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet. ? Vad är syftet med läxor? ? Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor? ? Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer.Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Under vår undersökning har vi tagit del av en artikel och tre rapporter som på olika sätt granskar studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. I granskningen av studie- och yrkesvägledningen enligt rapporterna framkommer det bland annat att antal skolor och antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för kan påverka kvaliteten på vägledningssamtalet. För att bilda oss en egen uppfattning om det som framgår valde vi att undersöka vilken uppfattning respondenterna har om det som lyfts upp i rapporterna. Syftet med undersökningen var att se om huruvida antalet elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet samt vilka andra faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vi valde den kvantitativa metoden och webbenkäter som undersökningsmetod för att besvara våra frågor.