Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Àr kronisk, drabbar frÀmst unga och har en ökad förekomst. En stor mÀngd studier har konstaterat att sjukdomen medför mÄnga negativa effekter pÄ de drabbades livskvalitet. NÀr en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala vÀrden. För att hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmÄga att stödja och stÀrka patienterna med IBD.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: LinnĂ©universitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i BraĂ„s: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbĂ€ttring av godshanteringsprocessen pĂ„ VCE i BraĂ„s Bakgrund: Företag har skiftat fokus frĂ„n priskonkurrens till fokus pĂ„ kvalitet och leveransförmĂ„ga. Kvalitet Ă€r en nyckelfaktor för att kunna tillfredsstĂ€lla kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillvĂ€xt. Om processer som finns för att tillfredstĂ€lla kunden innehĂ„ller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det Ă€r av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartlĂ€ggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att, genom en kartlĂ€ggning av godshanteringsprocessen frĂ„n godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien Ă€r deduktiv och följer ett positivistiskt synsĂ€tt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie dĂ€r observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har anvĂ€nts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur frĂ„n LinnĂ©universitetes universitetsbibliotek.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Studiens syfte var att försöka belysa tvÄ sÀtt att se pÄ missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. VÄr avsikt var att kartlÀgga vilket synsÀtt socialsekreterarna inom missbruksvÄrden har och hur deras synsÀtt pÄverkar vilken behandling deras klienter fÄr.VÄra huvudfrÄgestÀllningar var - vilka synsÀtt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsÀtt pÄ missbruk pÄverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar tog vi hjÀlp av tvÄ underfrÄgestÀllningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjÀrnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? GÄr det att kombinera dessa tvÄ olika synsÀtt?Metoden vi anvÀnde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

HR-omrÄdet har pÄ senare Är genomgÄtt en förÀndring som inneburit en ökad strategisk och vÀrdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne i dagens samhÀlle och i media. DÄ HR Àr en kvinnodominerad profession innebÀr deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef trÀder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg nÀrmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment.The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide.The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing.

BakgrundTidigare studier av patienter som har opererats för övervikt med Gastric Banding visar attmÄnga patienter fÄr besvÀr med överskottshud efter operationen. Det finns dÀremot ingenstudie som undersöker om och i sÄ fall i vilken grad patienterna har besvÀr av överskottshudefter laparaskopisk Gastric Bypass som ger en förvÀntat stor viktnedgÄng.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om personer som har opererats för övervikt enligtGastric Bypass har problem med överskottshud och hur de i sÄ fall upplever detta samt omdet finns nÄgot samband mellan överskottshud och patientens Älder, viktnedgÄng ochaktivitetsgrad.MetodEtt för denna studie konstruerat frÄgeformulÀr skickades ut till de personer som hadeopererats med laparaskopisk Gastric Bypass pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan Är2002 ? 2004. FormulÀret skickades till 148 personer och svarsfrekvensen var 76 %.ResultatAv de 112 personer som besvarade frÄgeformulÀret uppgav 94 personer (84 %) att de hadebesvÀr av överskottshud. Denna satt framför allt pÄ magen, överarmarna och pÄ insidan avlÄren och den gav bl.a.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i sÀrskilda boenden utgör för omvÄrdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om handledning har nÄgon inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkÀtfrÄgor, stÀllda till omvÄrdnadspersonal som arbetar som kontaktmÀn i sÀrskilda boenden.Totalt har 61 kontaktmÀn frÄn tre sÀrskilda boenden i StockholmsomrÄdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmÀn svarat pÄ enkÀtens samtliga 30 frÄgor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lÄgstressarbete, vilket innebÀr att kraven ansÄgs vara lÄga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha nÄgon större inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet.