The aim of this study is to examine the legal regulation regarding the psychosocial work environment for temporary agency workers. Furthermore, the aim of the study is to examine how temporary agency workers perceive their psychosocial work environment, and possible consequences of such perception. The methodology of the study consists of practical legal method and qualitative method in the form of interviews.The results show that the psychosocial work environment for temporary agency workers is regulated at both the EU legal level by Directive as well as at national level in Arbetsmiljölagen and regulations issued by Arbetsmiljöverket. The study finds that health and safety responsibility for temporary agency workers is shared between the agency and the client company. The result of the study indicates that there are shortcomings in the introduction and training of temporary agency workers, which can contribute to an unsatisfactory work environment.

HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillrÀckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och tvÄ arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvÄrd uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter frÄn tvÄ palliativa hemsjukvÄrdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svÄrt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer Àr betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.KÀnsla av osÀkerhet och otillrÀcklighet.Medicinska ÄtgÀrder prioriteras framför omvÄrdnadsÄtgÀrder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som krÀver enn mÄngfacetterad kompetens. Det framgÄr ocksÄ att lÀkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stÀrkte informanternas omvÄrdnadsarbete och ökade förutsÀttningarna för att patientens andnöd lindrades pÄ ett adekvat sÀtt. En god tillgÄng till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den anstrÀngda situation som uppstod i patientens hem. .

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It?s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah?s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en förÀldragrupps innehÄll och utförande pÄ ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr Ätta förÀldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att förÀldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd frÄn andra nyblivna förÀldrar. Det var Àven viktigt med en ledare med social kompetens, dÀr lyhördhet och flexibilitet var nÄgra betydelsefulla egenskaper.

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta bÄde fysiskt och psykiskt lidande. För att förstÄ dessa kvinnor krÀvs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre teman och Ätta underteman.

Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar vÄrdbitrÀden som arbetar inom den kommunala Àldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte Àr att försöka urskilja om det finns nÄgra skillnader i uppfattningar beroende pÄ om man arbetar inom den öppna hemtjÀnsten eller i ett sÀrskilt boende. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar pÄ ett Àldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjÀnst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, frÀmst den psykosociala arbetsmiljön, och om vÄrdbitrÀdesarbetet inom Àldreomsorgen.

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrÄnvaron hade ökat inom hemtjÀnsten i en offentlig organisation med fokus pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger pÄ nio intervjuer som analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anstÀllda upplevde tidspressade arbetsdagar dÀr arbetsbelastning generellt ansÄgs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de ovÀntade hÀndelser som ofta uppkom i arbetet. De anstÀllda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kÀnde en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans.

Detta examensarbete Àr utfört under vÄrterminen 2009 pÄ Högskolan i BorÄs pÄ uppdrag av BrÀmhults kommundel/BorÄs Stad. BorÄs Stad Àr uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för Àldreomsorg av sina invÄnare. BrÀmhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, bestÄr av sju omrÄden; Boda, BrÀmhult, FrÀmgÀrde, HÀssleholmen, Hyberg, SvensgÀrde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anstÀllda; 400 inom Àldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan deras bild av ett framgÄngsrikt ledarskap.

Bakgrund: Livmodern Àr ett muskulÀrt, pÀronformat hÄlorgan med uppgift att gefostret nÀring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlÀgsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror frÀmst pÄgynekologiska och urologiska symtom som besvÀrat kvinnan under lÄng tid. Ingreppetkan utföras med hjÀlp av olika kirurgiska tillvÀgagÄngssÀtt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser efter avlÀgsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien Àr baserad pÄ nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrÄn Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet bestÄr av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvÀlbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbÀttrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mÀns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbÀttrad livskvalitet efter ingreppet..

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.