Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Föreliggande studie syftade till att undersöka medarbetares, chefers och konsulters upplevelse av identitet och lojalitet gentemot IT-bolaget AB. Ytterligare ett syfte var att belysa kundserviceorganisationen genom deltagarnas upplevelser av sammanhÄllning, prestation, incitament, bemanning, personalomsÀttning, rekrytering och arbetsberikning samt ge idéer om vad som kunde förÀndras. 17 personer deltog i studien. Sex före detta medarbetare intervjuades enskilt och elva personer ur den nuvarande arbetsstyrkan deltog i tvÄ fokusgruppsintervjuer. Resultatet av studien visade att samtliga personalgrupper identifierade sig med IT-bolaget AB och kÀnde en stor lojalitet mot bolaget.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienternas psykosociala omvÄrdnads behov vid cancersjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie, dÀr tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa. Resultatet av denna studie visar pÄ att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, StÀrka kÀnslan av hopp och BibehÄlla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stÀrkas..

Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas informationsbehov ter sig utifrÄn vÄr tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vÄrt syfte och för att besvara vÄr problemformulering har vi anvÀnt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger pÄ personliga intervjuer med fyra verkstÀllande direktörer. VÄra slutsatser Àr:Företagens strategi pÄverkar informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika vÀrde och gÄr dÀrmed inte miste om information om hot frÄn sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.

Detta arbete rör sig inom det organisationsteoretiska omrĂ„det. Ämnet som behandlas Ă€r kontrollspann och vad som pĂ„verkar och pĂ„verkas av detta. Vi har funnit att det finns en stor mĂ€ngd olika faktorer som kan sĂ€gas pĂ„verka hur en organisation vĂ€ljer eller bör vĂ€lja att strukturera sig. I uppsatsens första del har vi försökt identifiera vilka effekter olika breda kontrollspann kan tĂ€nkas ha för en verksamhet samt vilka rekommendationer som finns i den existerande forskningen kring kontrollspann.I andra delen av uppsatsen undersöker vi Lunds universitetssjukhus akutmottagning, dĂ€r man nyligen (2006) genomfört en omorganisation som bla innebar avsmalnande av första linjens chefers kontrollspann. Vi har funnit att mĂ„nga av de effekter som man kunnat förvĂ€nta sig inte har intrĂ€ffat i vĂ„rt exempelfall..

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Chefsrollen Àr en roll som fortfarande till stor del innehas av mÀn och överensstÀmmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut stÄr ofta i motsatsförhÄllande till varandra. För kvinnliga chefer uppstÄr en rollinkongruens nÀr de övertrÀder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svÄrigheter och hur de sÄg pÄ manliga och kvinnliga egenskaper och pÄ sig sjÀlva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och dÀrefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Tidigare forskning har visat att förvÀrvsarbete tillfredsstÀller bÄde psykosociala och ekonomiska behov och Àven att kompetenstillförsel Àr en framgÄngsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förÀndring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, dÀr det unika i studien var individens upplevelser av förÀndring, genom att de blev anstÀllda av kommunen under ett Är. Vi ville med vÄr studie kunna förstÄ hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde dÀrför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.

Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of SotenÀs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of SotenÀs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey.

Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör Ät trafikföretag som har tidsbegrÀnsade avtal. Trafikföretagen fÄr dessa avtal genom upphandlingar. Det innebÀr att busschaufförernas anstÀllningsförhÄllanden Àr ganska osÀkra. NÀr avtalstiden gÄr ut Àr det stor risk för att de blir uppsagda. DÀrför Àr syftet att undersöka om denna osÀkerhet pÄverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.