Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Med utgÄngspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför pÄ dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgÄr ifrÄn Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien Àr att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus pÄverkar upplevelserna av möjligheten till ÄterhÀmtning och delaktighet. Studien Àr kvantitativ, och har genomförts pÄ uppdrag av en medelstor kommun i VÀstsverige. Webbaserad enkÀt har anvÀnts.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

I Sverige fÄr en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begÄr ett brott inte dömas till fÀngelse utan döms istÀllet till rÀttspsykiatrisk vÄrd. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper bÄde i och utanför den rÀttspsykiatriska vÄrden. Inom vÄrden finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv pÄ vÄrdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rÀttspsykiatriska vÄrden genom att söka svar pÄ frÄgorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll Àr i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i bÄde den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden och pÄ en rÀttspsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning, Àven annan relevant skriftlig information och litteratur anvÀnds för att belysa studiens syfte.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala pÄfrestningar som heltidsengagerade pÄ studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt Ätta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus pÄ arbetsmoment som de sjÀlva upplever som stressande eller pÄfrestande.Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltÀckande uppfattning av hur de psykosociala pÄfrestningarna pÄverkar respondenternas utifrÄn deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö.Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i lÀngden ohÄllbart tungt arbete sett till arbetstiderna.

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

HBT-frÄgor Àr idag en alltmer omtalad frÄga i den samhÀlleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen Àndrades Är 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. DÄ SkellefteÄ kommun har fattat beslut om att öka sitt invÄnarantal till 80 000 invÄnare Är 2030 görs stora insatser föratt se till att alla mÀnniskor har samma förutsÀttningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var dÀrför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrÄn den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frÄgor. Studien baseras pÄ 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer pÄ en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begrÀnsning i hur de kan anvÀnda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Forskning kring kvinnligt chefskap visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan pÄ individens hÀlsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrÀndhet. Förklaringen till denna utveckling kan tÀnkas ligga i svÄrigheterna med att hantera de allt högre krav som stÀlls pÄ tillgÀnglighet. I förlÀngningen kan detta leda till andra negativa aspekter sÄsom rollöverbelastning dÄ individen upplever multipla, motstridiga förvÀntningar frÄn olika hÄll. Detta i sin tur kan ge upphov till svÄrigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring Ă€mnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r aktuellt i dagens samhĂ€lle dĂ„ allt fler vĂ€ljer att satsa pĂ„ bĂ„de karriĂ€r och familjeliv. Det Ă€r vidare ett relevant Ă€mne eftersom arbetsmarknaden har förĂ€ndrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svĂ„righeter för individen att skapa grĂ€nser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgrĂ€nsar arbetet frĂ„n privatlivet. UtifrĂ„n studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med Ă„tta chefer i en kommunal organisation i VĂ€stra Götalands lĂ€n.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Poliser har en utsatt position och Àr en grupp mÀnniskor som i sin yrkesutövning dagligen utsÀtts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda mÀnniskor, instÀllningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist pÄ stöd av chefer. Polisens svÄra arbetsuppgifter pÄverkar deras livssituation, bÄde psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primÀra syfte Àr att studera hur anstÀllda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att pÄverka de anstÀlldas arbetsmiljö och hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmÄga att frÀmja en god arbetsmiljö.