Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

VÀrlden idag kÀnnetecknas av att vara en global arbetsplats dÀr landsgrÀnser inte utgör ett hinder för att mÀnniskor frÄn olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrÄn ett ledarskapsperspektiv och se pÄ hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. UtifrÄn tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gÄtt till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött pÄ samt vilka lÀrdomar de svenska cheferna tar med sig frÄn sitt uppdrag.Uppsatsen Àr en empirisk studie som Àgt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmÄgan att kunna anpassa sitt perspektiv pÄ organisation och ledarskap samt sin mÀnniskosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag Àr det viktigt att lÀra sig om den kultur som kÀnnetecknar ens nya arbetsplats.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Sammanfattning Maria Elm (2010). Elevers upplevelse av den psykosociala miljön pĂ„ skolskjutsen. Examensarbete i barn och ungdomsvetenskap, LĂ€rarutbildnigen, Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om elevers upplevelser av skolskjutsmiljön. Syftet Ă€r att undersöka hur elever i Ă„ldern sju till tolv Ă„r upplever den psykossociala miljön pĂ„ skolskjutsen. Detta syfte nĂ„s genom att studiens tre frĂ„gestĂ€llningar besvaras; Vad gör elever pĂ„ skolskjutsen, Hur upplever eleverna den psykosociala miljön pĂ„ skolskjutsen samt Finns det nĂ„gra likheter eller skillnader i elevernas uppfattningar baserat pĂ„ elevernas Ă„lder eller kön? Ämnet Ă€r tidigare outforskat och bidrar sĂ„ledes med ny kunskap till forskningsfĂ€ltet. Undersökningen Ă€r genomförd pĂ„ fyra skolor, i Ă„rskurs ett till sex.

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsÀttning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsÀttningen av alla svenska branscher. DÄ forskningen angÄende branschens arbetsförhÄllanden ur personalens perspektiv Àr relativt outforskad i dagslÀget blir det angelÀget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet Àr, dÀrmed, att undersöka hur anstÀllda pÄ nÄgra à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har nÄgot samband med restaurangernas personalomsÀttning. Populationen för studien Àr à la carte-restauranger i Stockholms innerstad.

Bakgrund: I Sverige utgör muskuloskeletala och psykosociala besvÀr idag de frÀmsta orsakerna till lÄngvarig sjukskrivning för sÄvÀl kvinnor som mÀn. UngefÀr varannan vuxen har smÀrta frÄn rörelseorganen. Detta har Àven visat sig gÀlla för yrkeskategorin musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzmusiker Àr Ànnu obeforskad. Arbetet som musiker Àr förenat med en rad riskfaktorer för muskuloskeletala besvÀr. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla en hÀlsoenkÀt och utifrÄn den kartlÀgga muskuloskeletala besvÀr, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzmusiker i en storbandsorkester.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Idag stÀlls allt större krav pÄ chefer frÄn sÄvÀl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjÀlp för att klara sin roll. SÄledes blir stödet frÄn HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara bÄde dagliga utmaningar och lÄngsiktiga höga mÄl. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet frÄn HR i dagslÀget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien Àr undersökningen mellan chefers förvÀntningar pÄ stödet frÄn HR kontra det stöd som levereras. Studien bestÄr av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahÄllandet av stöd frÄn HR.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Arbete och hÀlsa Àr centrala Àmnen i dagens samhÀlle och det stÀlls högre krav pÄ anpassning och flexibilitet för mÀnniskorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osÀkerhet i samhÀllet och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag pÄ folkhÀlsan (FolkhÀlsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att miljön pÄ vÄr arbetsplats i hög grad kan pÄverka individens hÀlsa dÄ en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och kÀnsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress Àr viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta omrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har pÄ medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.