I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad Chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som Cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och Chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanChefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som Chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

The aim of this paper is to examine how mid-level executive officers within Swedish Police respond to subordinates autonomous behaviour, mainly according to Lipsky´s theory on street-level bureaucracy. Questions focused on are:1. Which personnel related obstacles, are preventing the executive officers?2. How do executive officers counter obstacles?3.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

Information och kommunikation är två viktiga faktorer som påverkar hur effektivt en organisation fungerar. Hur informationen och kommunikationen fungerar påverkas av många olika saker. Dessa är bland annat hur den organisatoriska strukturen ser ut, företagskulturen, om ledaren uppmuntrar till öppna debatter och dialoger etcetera. Syftet med uppsatsen var att med den offentliga äldreomsorgen som undersökningsobjekt identifiera hur kommunikationen mellan Chefer och anställda såg ut att fungera och varför den fungerade som den gjorde samt om det fanns skillnader mellan hur individer inom olika hierarkiska nivåer uppfattade att kommunikationen fungerade. Vi genomförde en survey-undersökning som omfattade äldreomsorgen i två kommuner i Västerbottens län.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och Chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med Chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande Chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetsChefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är Chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anställdes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien äratt belysa enhetsChefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till Chefer. Följande frågor ställs: Hur socialiserar den kommunala äldrevården in sina enhetsChefer?samthur upplever enhetsCheferna själva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen på deras nya arbete? Den teoretiska utgångspunkten ärrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanställdaenhetsChefer.