Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007.

Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetsChefer och avdelningsChef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap påverkas av relationer.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StåhlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden.

På operativ och högre taktisk ledningsnivå inom den svenska Försvarsmakten användsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan användas till planering och genomförande av insatser inom riketsgränser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad från tidigare system som använts förledning på högre nivå inom Försvarsmakten är Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning på operativ och högre taktisknivå, i enlighet med de doktriner som Sverige idag använder. Målet är att samordnafysiska faktorer, exempelvis våra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motståndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvärderas för attanvändas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,så som en ny uppgift från en högre Chef.

An unpredictable global environment has resulted in high unemployment in Sweden in 2025. To ensure continued positive development of the country's GDP, it is therefore important to promote organizational diversity, as this can in turn contribute to increased innovation. However, unconscious bias among managers and recruiters can lead to distorted recruitment decisions that risk undermining diversity efforts. This study aims to increase understanding of how managers and recruiters handle unconscious bias during recruitment, as well as to identify specific methods organizations can use to improve their diversity. The study includes twelve qualitative interviews with respondents in formal managerial or recruitment roles from eight different organizations, analyzed through theories and previous research.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment.Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model.Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results.Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007.

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningsChefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en Chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar.

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan Chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och Chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns.

AbstractThis qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers.

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en Chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur Cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området.Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin Chef och arbetsgivare.