Självständigt arbete Omvårdnad, fördjupningsnivå II.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebär att tillgodose en mängd olika behov och att verkställa politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer på att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppmärksammats. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrån krav från personal och överordnade chefer? Vilka faktorer påverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet från kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka områden kan stödet förbättras? Undersökningen är baserad på kvalitativ metod där intervjuer använts som tillvägagångssätt.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt.

Miljö- och kvalitetsfrågor har under en längre tid behandlats av större företag. De senaste åren har dessa frågor även fått en märkbar betydelse för små företag. Krav på att företag kan visa upp att de jobbar aktivt med miljö- och kvalitetsfrågor kommer bland annat från kunder och allmänheten, men det kan även vara en förutsättning för att kunna växa eller hålla sig kvar på marknaden. Med hjälp av ett verksamhetssystem styrs arbetet med miljö- och kvalitetsfrågor inom företag. En framtida praktisk tillämpning av verksamhetssystemet påverkas i hög grad av hur involverade företagets medarbetare är i arbetet med verksamhetssystemet, därför är det betydelsefullt att alla medarbetare görs delaktiga i företagets verksamhetssystem.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

denna studie undersöks hur ledare arbetar med medarbetarsamtal för att utvecklamedarbetare och organisationer. Studien har genomförts med utgångspunkt i ledarnasuppfattning om hur de använder medarbetarsamtalet som ett hjälpande verktyg för att få greppom hur medarbetare och organisationen kan arbeta mot samma mål och utveckling. För att tareda på vår fråga har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod medsemistrukturerade interjvuer. Vi har pratat med 7 olika ledare som arbetar på två olikaorganisationer. I vår studie har de tillfrågade varit positiva och ansett att medarbetarsamtal ärett viktigt verktyg för att utveckla medarbetare och organisationen men även ett viktigt sätt attfå fram feedback på hur medarbetarena uppfattar ledarna.

Min avsikt med undersökningen är att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser på rektorskapet utifrån begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som är drivkraften i deras arbete. Jag har utgått ifrån sociologiska teorier när jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fält, kapital och habitus. Jag fokuserar också på Erving Goffmans rollbegrepp som också handlar om olika identiteter. För att närmare titta på människors olika behov, vars tillfredställelse är primär för vår utveckling och vårt välbefinnande, väljer jag utifrån ett psykologiskt synsätt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Luleå kommun kan få personer med rätt kompetens att söka utannonserade tjänster. För att samla information till studien sändes anonyma webbenkäter ut till de personer som hade sökt någon av tjänsterna Upphandlare och Driftingenjör inom kommunen. Enkätens bortfall var väldigt stort och därför har inga generaliseringar kunnat göras och de slutsatser som dragits gäller bara för de som faktiskt besvarade enkäten. Kommunens rekryterare för de aktuella tjänsterna har också intervjuats. Först och främst är det väldigt bra att kommunen har utarbetat riktlinjer för rekryteringsprocessen.

Förmågan att framgångsrikt förändra en organisation är en avgörande faktor för att kunna möta de interna och externa krav som ställs och också ständigt förändras. Medarbetarnas attityd till en organisationsförändring har stor betydelse för dess framgångsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares attityder och förväntningar under en organisationsförändringsprocess, bildandet av Trafikverket. Sex intervjuer genomfördes med medarbetare inom organisationen och analyserades därefter med induktiv tematisk metod. Intressanta resultat som framkom var betydelsen av den fysiska arbetsmiljön i form av utformning och geografisk placering.

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal människor. Vi anser det intressant att skriva om ämnet eftersom det i högsta grad är aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation där stora delar av verksamheten läggs ner och flyttas från staden och cirka 70 % av enhetens anställda är varslade. Syftet med den här studien är att ta reda på nedskärningens betydelse för ett fåtal anställda, efter att varsel är lagda samt ta reda på hur ledaren kan motivera sina anställda vid nedskärning. Uppsatsen som följer är en empirisk kvalitativ studie, utfört på ett logistikföretag i Götaland.

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur.

Den här uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för åtgärder för att förbättra hälsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jämföra företag som har medarbetare med högre respektive lägre utbildningsnivå för att se om företagen satsar lika mycket på medarbetarnas hälsa.Vi har utgått ifrån ett induktivt arbetssätt och vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras på intervjuer från fyra olika företag i Kalmarregionen; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Länsförsäkringar Kalmar län, Guldfågeln AB och HS Städservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt såg ut i verkligheten.En av de största skillnaderna mellan hög- och lågstatusföretagen är, enligt oss, att lågstatusföretagen överlämnar det mesta av ansvaret, gällande den personliga hälsan, till varje enskild individ jämfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprätthålla en god hälsa hos medarbetarna..

Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativärden fått stå tillbaka till fördel för effektivitetsvärden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan även tilläggas att ökad tillgänglighet har efterfrågats av både politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjänst i den aktuella kommunen som här studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgångspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjänstfunktion. Både bakomliggande orsaker till varför kundtjänstfunktionen ska inrättas samt hur en organisationsförändring kan organiseras när kommuner väljer att starta en kundtjänst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod där informanter från ledning, chef och medarbetarnivå berättade om sina upplevelser av organisationsförändringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar låg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförändringar används för att undersöka och analysera införandet av kundtjänst inom kommunen.