De flesta kommuner i Sverige arbetar idag på något sätt för att minska biltrafiken. Så även Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hälften av restiden med kollektivtrafik tillbringas på bytespunkten, ändå är det en plats som lätt glöms bort. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie på två bytespunkter i Göteborg. I fallstudien har bytespunkterna Hjalmar Brantingsplatsen och Marklandsgatan undersökts. Detta har gjorts med hjälp av en Checklista skapad efter den forskning och de teorier som nämns i uppsatsens kunskaps- och forskningsöversikt.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en Checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en Checklista.

Sedan 2009 ligger ansvaret för kontroll av djurskyddslagstiftningens efterlevnad på länsstyrelserna. För att underlätta arbetet för djurskyddshandläggare har Jordbruksverket författat flertalet checklistor för olika typer av djurhållning. Dessa checklistor kompletteras av vägledningar för att användaren ska kunna nyttja dem på bästa sätt. Checklistorna är utformade så att djurskyddshandläggaren genom att följa Checklistan gör en bred kontroll av flera, noga utvalda, punkter och risken för försummelse av något område minskar. Dagens Checklista för sällskapsdjur innehåller både hund och katt samt övriga sällskapsdjur trots att dessa omfattas av två olika författningar.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en Checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

BakgrundEn vårdskada är, enligt Patientsäkerhetslagen SOSFS 2010:659, 2011,?Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården?. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterad infektion. Att systematiskt förbättra rutiner vid inläggning och hantering av centralvenös kateter (CVK) har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga CVK- relaterade infektioner (CRI). Ett förbättringsarbete genomfördes under år 2010 på central intensivvårdsavdelning (CIVA) och neurointensivvårdsavdelning (NIVA) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och ge förslag till hur företag generellt kan sälja befintliga produkter genom nya kanaler. Uppsatsen kommer att belysa de hot och möjligheter som denna strategi genererar, samt resultera i en Checklista som ger en allmän vägledning hur detta kan göras på ett framgångsrikt sätt. Metod: Uppsatsens kommer att studera det beskrivna fallet,sedan kopplas teori samman med de betraktelserna som görs från verkligheten. Den teoretiska referensramen har samtidigti ett inledande skede verkat som inspiration för uppsatsen. Slutsatser: För att ett företag i dagligvarubranschen på ett konstruktivt sätt ska kunna möta det förändrade konkurrenslandskapet, behöver de utveckla sin verksamhet.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka två turistattraktioner för att se hur de hanterar och arbetar med tillgänglighet när det gäller människor med funktionsnedsättning. Turistattraktionerna vi valt är Flygvapenmuseum i Linköping och Arbetets museum i Norrköping.Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativa metoder. Utgångspunkten för val av metod är en lättare variant av fältstudie även kallad observation. Vi gjorde två observationer, först hos Flygvapenmuseum sedan hos Arbetets museum. Efter våra observationer använde vi oss av en semistrukturerad intervju, detta för att få svar på det som vi inte lyckades hitta svar på under observationerna.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat.

Denna rapport beskriver hur tillgänglighet och användbarhet beaktas genom byggprocessen och hur det kan förbättras. Tillgänglighet och användbarhet behövs då många i världen är drabbade av funktionsnedsättningar av olika slag. De vanligaste funktionsnedsättningarna som påverkar den byggda miljön beskrivs för en djupare förståelse för ämnet. Att ha en funktionsnedsättning innebär ofta att man på grund av den byggda miljön blir begränsad i sin vardag. Att kunna ta del av vardagen på lika villkor som alla andra är en mänsklig rättighet och något som ska visa sig i den fysiska miljön.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en Checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt är det viktigt att sammanställa verksamhetens krav på ett optimalt sätt. Detta är inte en enkel process då det finns många aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den här rapporten utvärderar vi IRM-bolagens arbetssätt, utifrån två kravspecifikationer framtagna åt två olika verksamheter och två genomförda intervjuer i syfte att skapa en Checklista för kartläggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ändamål använder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, Ansvarsområde, Kund, Process, Information, Läge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsområden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, Utgångsläge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vägande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. Intervjufrågorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en Checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en Checklista.

Problemet vid ROT-arbete är att många delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket är extra känsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att återställa en byggnad som inhyser en verksamhet, så arbetas det mot en mycket större tidspress än vid återställande av bostadshus. Förseningar är något som man varken har tid eller råd med. Det gäller att få igång verksamheten så fort som möjligt, dels för att inte ägarna ska förlora inkomst och dels för att försäkringsbolaget vill betala ut rätt försäkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i både teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom ämnet för att få en bred kunskapsbas.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad Checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad Checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.