Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare.Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt.

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet.

Due to global climate change and the rising levels of greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the interest for seeking solutions for mitigation has increased. While much attention has been directed towards technical solutions such as carbon capture and storage (CCS), biogenic carbon sinks has also garnered significant attention. Previous studies have shown that coastal ecosystems such as seagrass meadows and mangroves have a much greater capacity for storing carbon (C) compared to terrestrial ecosystems. That raises the question if other coastal ecosystems, such as coastal wetland forests, that previously haven?t been considered as blue carbon habitats also contribute to coastal carbon sink capacity.

Med svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse som utgångspunkt var syftet med detta självständiga arbete att ta reda på vilken syn lärarna har på arbete med boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas läsförståelse. Vårt syfte var även att i linje med detta undersöka huruvida lärare arbetar med boksamtal om skönlitteratur och i så fall hur de gör. Vi har använt oss av två teorier. Den ena är framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om boksamtal. Den andra teorin är framtagen av Judith A.

The purpose for this Masters thesis is to describe childrens librarians work in supplying literature to children with emphasis on easy-reader materials. Our main questions are: · What do librarians believe characterizes an easy-reader book, and what do they base their decision on when classifying a book as easy-to-read? · How have the libraries in our study solved the hands-on difficulties associated with easy readers childrens literature? · Which factors do librarians consider to be important when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers? The theories we have used are Aidan Chambers Reading Circle and Karner Smidts view on the librarians professional roles when supplying literature. We have used a case study method, which means that we have gathered information through observation, objective papers and interviews. This has been done at six libraries.

The purpose of this Master's thesis is to make suggestions as to how librarians can promote young reluctant readers to help them find the joy of reading. We want to show how the comprehension of these children and adolescents can be translated into action in the librarians work with reading promotion.Our main questions are:? What attitudes do the librarians find that children and adolescents, ages 9-15 with reluctance to read, have towards reading?? What do public- and school librarians do to stimulate children and adolescents, ages 9-15 that are reluctant to read, to feel the joy of reading?? What role or which roles can the public- and school librarians have in the work of reading promotion, targeting children and adolescents with a reluctance to read?We have used Beers's theories about reluctant readers and reading promotion, Chambers's model and theory ?Reading Circle? and his theories about conditions that promote a ?good reading environment?. We have also used Smidt's theories about the librarian's different roles in the work of supplying literature.The method we have used is qualitative and based on literature and interviews with 7 children- and school librarians that all of whom work or have worked with reading promotion for children and adolescents in the ages between 9-15, that are reluctant to read.Our results show that in order to gain understanding about the attitudes towards, and relationship to reading, our targeted group have, the librarian has to be aware of the inner conditions that these children and adolescents have. These inner conditions are going to affect the work and the result of the reading promotion activity.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

In organic animal production, synthetic amino acids are not allowed. Therefore, a higher level of crude protein is needed in the diet to pigs, which lead to more nitrogen (N) excreted in the faeces and urine. N can be emitted to the air in the form of e.g. ammonia (NH3), which contributes to eutrophication and acidification and as nitrous oxide (N2O), which is a very potent greenhouse gas. The emission of N can be reduced by e.g.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

Sammanfattning:Studiens syfte var att hitta framgångsfaktorer för att motivera pojkar i högstadiet att läsa skönlitteratur. För att uppnå syftet har vi undersökt vilken inställning pojkar i årskurs 7-9 har till läsning av skönlitteratur. Vi har även undersökt hur lärare i svenska på högstadiet arbetar med skönlitteratur samt hur de motiverar pojkar att läsa.Vår undersökning vilar på de didaktiska grundfrågorna. Den forskning som har varit mest relevant för vår studie härrör från Molloy, Brodow och Rininsland samt Chambers. Vi har även haft stor nytta av läsundersökningar och Läroplan för grundskolan 2011.En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer användes och vi intervjuade 30 pojkar i årskurs 7-9 och 10 lärare i svenska, på tre kommunala skolor.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor.