Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar årligen i cancer. Cancerbeskedet påverkar såväl den sjukdomsdrabbade som de närstående. Därför är det viktigt att tillräckligt känslomässigt stöd och information ges även till de närstående. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes behov av information och känslomässigt stöd då anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger på fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och två artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes.Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests.Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and Cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27).

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och varje timme diagnostiseras sex personer. För att ge bästa möjliga omvårdnad till kvinnor med cancer krävs kunskap om både sjukdomen och om hur patienten vill bli bemött. Enligt lag är sjukvårdspersonal skyldig att utforma vård i samråd med patienten. Dock har vetenskaplig forskning bevisat att det finns skillnader i hur patienter upplever sin omvårdnad och hur sjuksköterskor tror att patienter vill ha sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva cancerdiagnostiserade kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukvårdspersonal.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar.

Att vara ung och leva med cancer är en upplevelse som är högst personlig. Även om upplevelsen är personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny värld som präglas av osäkerhet och förändringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd själv och Att ha en vilja att förstå vad som händer genom att få eller skaffa information.