Sök:

Sökresultat:

126 Uppsatser om Cerebrovaskulär olycka - Sida 6 av 9

?HÄlla tyst, HÄlla om och HÀlla i? Hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet

Vid en olycka eller dÄ nÄgon blir allvarligt sjuk Àr det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjÀlp. Den som Àr uppenbart drabbad, det vill sÀga den skadade, fÄr givetvis i första hand hjÀlp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som stÄr kring patienten och som ocksÄ kan rÀknas som drabbade, nÀmligen de nÀrstÄende, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga pÄ att möta just nÀrstÄende i kris. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör nÀr de möter nÀrstÄende i kris.

Vad finns det för beredskap vid olycksfall i skolorna?

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap pÄ skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fÄtt nÄgon olycksfallsutbildning i vÄr utbildning sÄ blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute pÄ skolorna inom detta omrÄdet. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal pÄ skolorna eftersom det inte finns sÄ mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lÀrare och skyddsombud. MÄlet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns nÄgra beredskapsplaner pÄ skolorna nÀr en olycka intrÀffar samt om det fanns nÄgon rapporteringsskyldighet.

IntensivvÄrdssjuksköterskans roll vid traumaomhÀndertagande: En enkÀtstudie

Trauma Àr idag den vanligaste dödsorsaken för mÀnniskor under 45 Ärs Älder och innebÀr en skada pÄ vÀvnader och organ till följd av en olycka. Inom svensk traumasjukvÄrd arbetar lÀkare och sjuksköterskor efter ett strukturerat arbetssÀtt, ATLS-konceptet, i det initiala traumaomhÀndertagandet. IntensivvÄrdssjuksköterskans kompetens och kunskap har visats fördelaktig för behandlingsresultatet vid omhÀndertagandet av traumapatienter pÄ akutmottagningens traumarum, vilket Àven tidigare studier pÄvisar. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om intensivvÄrdssjuksköterskan Àr en del av traumateamet pÄ svenska sjukhus. Studiens syfte Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans roll vid det initiala omhÀndertagandet av traumapatienten.

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta pÄ olycksplats i ledande befattning

I ambulanssjukvÄrden krÀvs det mÄnga gÄnger att man tar snabba beslut om hur vÄrdandet skall utföras. Dessa beslut mÄste ofta fattas under kort tid och kan mÄnga gÄnger vara livsavgörande. Inom ambulanssjukvÄrden anvÀnds olika koncept som arbetsredskap vid hÀndelser och olyckor. AmbulanssjukvÄrden i en organisation i vÀst Sverige har fÄtt utbildning i Prehospital sjukvÄrdsledning som anvÀnds vid olyckor och andra större hÀndelser. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta pÄ olycksplats i ledande befattning.

Hör du vad jag ser? -Kommunikation för koordination av skadeplatsarbete genom awareness

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats. För att detta skall möjliggöras stÀlls det höga krav pÄ bÄde deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som anvÀnds.

TillÀmpning av utkik enligt TSFS 2012:67 : En studie om hur seniorbefÀl tolkar och förhÄller sig till kraven om utkik ombord pÄ ett urval svenska passagerarfartyg.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som Äterfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler Àr framtagna av Transportstyrelsen och ska gÀlla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fartygens seniorbefÀl tolkar och förhÄller sig till ovannÀmnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord pÄ fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefÀl ombord pÄ vardera fartyg.

TrÄdlös trygghetslarm för en Androidenhet

En olycka kan snabbt vara framme. För Àldre personer kan ett fall vara tillrÀckligt för att skada sig rejÀlt och inte ha möjlighet att komma Ät ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta Àr i dagens samhÀlle ett stort folkhÀlsoproblem som bÄde orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig kÀnslan av otrygghet kan det underlÀtta och framförallt hjÀlpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmÀrksamhet frÄn omgivningen men ocksÄ familjemedlemmar eller vÀnner.För att lösa dessa problem har ett sÀkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att pÄkalla omgivningens uppmÀrksamhet genom ljudsignaler men ocksÄ kontakta anhöriga.

UpprÀttande av insatsbeskrivning för kritiska hÀndelser sÄsom lÀckage i fyllningsdammar

Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa anvÀnds inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krÀvs det att den Àr 15 m eller högre, vilket innebÀr att det ungefÀr finns 200 dammar i landet som Àr 15 m eller högre. Enbart nÄgra fÄ dammar i Sverige Àr över 100 m höga. NÀr det gÀller fyllningsdammar finns det tvÄ olika typer av dammar och dessa Àr:1. Homogena fyllningsdammar och 2.

ÅtgĂ€rdsförslag i olycksutredningar : Skapande och implementering

Det finns idag mÄnga verksamheter dÀr mÀnniskor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka pÄ ett effektivt men ÀndÄ sÀkert sÀtt. Trots verksamhetens höga sÀkerhetskrav kan en olycka eller incident ÀndÄ ske, och denna kan dÄ bli föremÄl för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till hÀndelsen. En olycksutredning ska resultera i ÄtgÀrdsförslag som bidrar till att liknande hÀndelser inte sker igen och att sÀkerheten i systemet och verksamheten i stort förbÀttras. Det finns mÄnga olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gÄ tillvÀga vad gÀller hÀndelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera ÄtgÀrdsförslagen Àr mindre utforskat.Denna studie Àr utförd pÄ Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det anvÀnda kÀrnbrÀnslet frÄn Sveriges kÀrnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa ÄtgÀrdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svÄrigheter som kan upplevas med detta arbete.

En undersökning av rÀddningsledarens förutsÀttningar att leda insatser i anlÀggningar under mark

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsÀttningarna ser ut för en rÀddningsledare som skall leda en insats i en anlÀggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala rÀddningstjÀnsterna, med vissa undantag, inte Àr dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanlÀggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanlÀggning innebÀr att rÀddningsledaren stÀlls inför beslutssituationer som krÀver att de arbetar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn de Àr vana vid. Eftersom den hÀr typen av olyckor Àr sÀllsynta krÀvs regelbundna övningar för att en rÀddningsledare skall vara tillrÀckligt förberedd för att genomföra insatser i anlÀggningar under mark. Det Àr inte rimligt att rÀkna med att den enskilde rÀddningsledaren har erfarenhet av sÄdana insatser.

VÄld, rÀtt och öde : en lÀsning av Walter Benjamins Zur Kritik der Gewalt

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.

Utveckling av Likos lyftvÀst, modell 60 och 64

Denna rapport Àr ett resultat av det examensarbete som Àr den avslutande delen pÄ utbildningen industriell design vid LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet har omfattat 2x20 poÀng och har genomförts Ät Liko AB i Alvik, LuleÄ, vÄren 2006. Liko Àr en av de ledande tillverkarna av personlyftar och lyftselar i vÀrlden. Syftet med projektet var att se över och förbÀttra en redan befintlig produkt, en lyftvÀst, som Liko tillverkar och sÀljer. LyftvÀsten har inneburit nya möjligheter för rehabilitering av vuxna och habilitering av barn.

Planering inför rÄnkris inom detaljhandelsföretag

Det finns risken att varje företag drabbas av nÄgon typ av kris nÄgon gÄng och i samband med denna kris kan verksamheten pÄverkas i form av minskning av företagets affÀrsmÀssiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en hÀndelse som utgör ett hot mot mÀnniskor, materiella och immateriella vÀrden och dÀr ÄtgÀrder utöver de normala krÀvs för att bemÀstra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). NÀr en kris uppkommer i ett företag drabbas bÄde enskilda och grupper i företaget.

Designförslag pÄ alkolÄsmodul för bÄtar :

I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nÀmligen alkohol. AlkoholgrÀnsen i ? (promille) pÄ sjön gÄr vid 1,0 ? och med bil gÄr grÀnsen vid 0,2 ?. Detta Àmne Àr aktuellt dÄ det figurerat tv-program sÄsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpÄverkade mÀnniskor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i Ätanke ges hÀr ett designförslag pÄ en alkolÄsmodul att ha i fritidsbÄtar.

Barns uppfattningar om döden

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->