Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 48 av 81

FastighetsÀgarnas strategier för köpcentrum - En komparativ studie av tvÄ köpcentrum

I Sverige sker det stÀndig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumÀgare i allt större utstrÀckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur val av inriktning pÄverkar utformning och strukturering av tvÄ olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering pÄverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning Àr ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nÄ och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stÀrka varumÀrket och profilera sig med hjÀlp av marknadsföring och utformning.

AnvÀndning av ekonomistyrning i Göteborgs stads gymnasieutbildning -Fallstudie centrum

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Den nya rationella skolan : - En teoriprövande studie av den nya lÀroplanen utifrÄn Habermas rationalitetsbegrepp

Denna studie behandlar den nya lÀroplanen för grundskolan utifrÄn samhÀllskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundlÀggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhÀllet dÀr allt fler vÀrden kan omvÀrderas och rationaliseras utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv, det vill sÀga en marknadens logik blir allt oftare det enda rÄdande sÀttet att beskÄda verkligheten frÄn. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhÀllet anvÀnder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien stÀller frÄgorna huruvida förÀndringarna av grundskolans lÀroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det gÄr att urskilja idéerna bakom nÄgra av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av lÀroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning gÄr att urskilja i den nya lÀroplanen i förhÄllande till den gamla. StrÀvansmÄl och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehÄll och kunskapskrav.

ModersmÄlslÀrares uppdrag - ett omrÄde för skolutveckling?

Syfte: att undersöka hur talet om modersmÄlslÀraruppdraget framtrÀder bland fyra olika yrkeskategorier pÄ grundskolans verksamhetsnivÄ. Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, sÄsom annanhet och kosmopolitism har hÀmtats frÄn Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sÀtt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fÄtt bistÄ undersökningen med en diskussion kring mÄngkulturellt samhÀlle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor frÄn fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, tvÄ modersmÄlslÀrare, tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Samtalsmaterialet har utgÄtt frÄn frÄgeomrÄdet: modersmÄlslÀrarens uppdrag i skolan.

Med Personen i Centrum - Sjuksköterskors uppfattningar om att vÄrda patienter med ett palliativt vÄrdbehov pÄ en akutkirurgisk vÄrdavdelning

Introduction: On the surgical wards in most hospitals in Sweden patients with different surgical needs are cared for. Patients with gastrointestinal conditions are, for example, nurtured alongside patients with urological disorders or patients in need of observation for head trauma. When the nurse, in addition to these patients, have to care for patients with palliative care needs can be perceived as problematic for nurse and patient alike.Purpose: The purpose of this study is to explore nurses' perceptions of care for patients with palliative care needs on an acute surgical ward, based on a person-centered perspective.Method: A focus group interview was conducted with the strategic selection of nurses from two acute surgical wards in a county hospital in western Sweden. The data from the interview were analyzed with qualitative directed, deductive content analysis with person-centered care as a theoretical framework. The theoretical background shows that person-centered care includes partnership, participation and structured documentation.Results: The results of this study show that even a fourth category, organization, emerged and needed to be reported.

Den nya rationella skolan : En teoriprövande studie av den nya lÀroplanen utifrÄn Habermas rationalitetsbegrepp

Denna studie behandlar den nya lÀroplanen för grundskolan utifrÄn samhÀllskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundlÀggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhÀllet dÀr allt fler vÀrden kan omvÀrderas och rationaliseras utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv, det vill sÀga en marknadens logik blir allt oftare det enda rÄdande sÀttet att beskÄda verkligheten frÄn. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhÀllet anvÀnder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien stÀller frÄgorna huruvida förÀndringarna av grundskolans lÀroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det gÄr att urskilja idéerna bakom nÄgra av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.

Ortsanalys av VĂ€se

?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.

Med lÀsaren i centrum : Rosenblatts reader-responseteori som "narrative imagination"?

In this thesis ? concerning didactics of literature ? I perform a reading and theoretical analysis of two pivotal works within reader-response theory, more precisely: Literature as Exploration (1938) and The Reader, the Text, the Poem ? The Transactional Theory of the Literary Work (1978), both written by Louise M. Rosenblatt. The object of this analysis is to examine whether Rosenblatts? theory and methodology can be used to accomplish understanding for ?the other?, what Martha C.

Förvaltning och skogsskötsel av ett tÀtortsnÀra naturreservat : en fallstudie om Lugnets naturreservat i Falun

Naturens betydelse för mÀnniskan Àr stor och den tÀtortsnÀra skogen utgör en viktig plats i den vÀxande urbana befolkningens nÀrhet. UngefÀr tvÄ kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tÀtortsnÀra omrÄde som nyttjas av allt frÄn motionÀrer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den hÀr studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose sÄ mÄnga intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av omrÄdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom omrÄdet utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

Hotellkonst : Tre fallstudier: Quality Hotel 11, Göteborg, Hotell Tylösand, Halmstad, Copperhill, Åre

I den hÀr undersökningen har jag granskat hotellkonsten och dess betydelse, dels vad den betyder för hotellens profil men Àven om det finns nÄgot annat budskap. Idag Àr det fler och fler hotell som börjar anvÀnda olika strategier för att förstÀrka hotellet profil och konst Àr en av dessa inriktningar. Jag har undersökt tre olika hotell som Àr belÀgna i Sverige och pÄ de hÀr hotellen Àr det konsten som stÄr i centrum. Hotellkonstens syfte har förÀndrats under tid. FrÄn att vara nÄgot dekorativ och med syfte att skapa hemkÀnsla Àr dagens syfte, för konsthotellen, att vara uppseendevÀckande.

OrganisationsförÀndringar och dess effekter pÄ kvalitetsarbete

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka en tillvÀxtorienterad organisationsförÀndring ur ett kvalitetsperspektiv för att se vilka effekter förÀndringen haft pÄ organisationens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete definieras i studien som arbete inom ramen för offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling definieras vidare som ett ledningssystem bestÄende av vissa vÀrderingar samt de arbetssÀtt och verktyg som stödjer dessa vÀrderingar. Undersökningsansatsen som valts Àr en fallstudie av ett företag, Mercatus Engineering AB (Mercatus), som 2000-2001 genomgick en organisationsförÀndring i syfte att bereda organisationen för framtida tillvÀxt. Data har primÀrt samlats in via intervjuer och litteraturstudier.

Spindeln i nÀtet : en studie av brister i samverkan mellan ledare

HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

Ginko biloba : en lÀmplig art i hÄrdgjord stadsmiljö?

StÀderna förtÀtas allt mer och de urbana grönomrÄdena riskerar att konkurreras ut. StadstrÀden stÄr ofta för en stor del av grönskan lÀngs gator, parkeringsplatser och torg i stadens centrum. De Àr en viktig del av grönstrukturen i staden. En hÄrdgjord stadsmiljö med rÄdande klimat och stÄndort ger ofta tuffa vÀxtförhÄllande bÄde ovan och under mark för trÀden. För att i framtiden behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi öka vÄr kunskap och bli mer medvetna om vilka trÀd som klarar av och kan tolerera dessa tuffa vÀxtförhÄllanden och samtidigt visa pÄ en god utveckling. Syftet Àr att ta reda pÄ om Ginkgo biloba Àr en lÀmplig art att anvÀnda i hÄrdgjord statsmiljö. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa de vanligaste problemen som pÄverkar vÀxtligheten i en hÄrdgjord stadsmiljö samt för att undersöka vilka krav pÄ och tolerans mot Ginkgo biloba har mot denna miljö.

VÄrgÄrda Àr pÄ G - Med fokus pÄ ÄterupprÀttandet av stationssamhÀllet.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsomrÄdet i VÄrgÄrda tÀtort, VÄrgÄrda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtÀta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tÀtorten samt att effektivisera ytan och omrÄdet vid stationen. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tÀtorten. Litteraturstudier har gjorts kring Àmnet stationssamhÀllen och en inventering av planomrÄdet har gjorts. Som analysmetoder har jag anvÀnt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt Àven besök pÄ orterna Herrljunga och Uddevalla, dÀr jag studerat lösningar pÄ stationsomrÄdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som mÄste irnymmas pÄ ett Àldre stationsomrÄde.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->