Sökresultat:
1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 3 av 81
Hur ska centrumhandeln överleva i smÄorter? : En studie av handel och handelsmönster i Alvesta
Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.
ĂsternĂ€s - vĂ€cker Ă„ter liv i Ljusdal : förslag till ett sammanhĂ„llet centrum
Den hÀr uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram
för utvecklingsomrĂ„det ĂsternĂ€s.
ArbetsomrÄdet ligger centralt i tÀtorten Ljusdal
och har direkt kontakt med Kyrksjön och
rekreationsomrÄde, men avskÀrmas frÄn centrum
genom starka barriÀrer.
I examensarbetet undersöker jag hur man
genom olika arkitektoniska strategier kan koppla
samman omrĂ„det ĂsternĂ€s med Ljusdals centrum.
Syftet med uppsatsen Àr att skapa ett gott stadsliv.
MÄlet Àr att genom förslaget visa exempel pÄ hur
ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet.
Arbetet bygger pÄ en modell dÀr inventering
och studier av kartor, historia, översiktsplan,
detaljplan, medborgardialog och program skapat
den informationskÀlla och den bas som det övriga
arbetet vilar pÄ. Informationen har sedan legat till
grund för uppsatsens mÄl, att skapa ett gott stadsliv
genom ett kompakt centrum.
Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram
och tydliggöra omrÄdets problem. Problemen har
sedan resulterat i forskningsfrÄgan hur man kopplar
samman ĂsternĂ€s med övriga centrum.
För att svara pÄ forskningsfrÄgan har jag
sökt strategier inom litteratur och likvÀrdiga
utvecklingsomrÄden. Strategierna har sammanstÀllts
i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur
omrĂ„det ĂsternĂ€s kan kopplas samman med Ljusdals centrum.
UtifrÄn konceptskiss och program som bygger pÄ
önskemÄl frÄn kommun, medborgare, samt riktlinjer
frÄn analyser och egna idéer har jag tagit fram en
programskiss för att disponera omrÄdets ytor.
Programskissen har legat till grund för det slutliga
förslaget.
Svaret pÄ forskningsfrÄgan Àr att det gÄr att
koppla samman ĂsternĂ€s med övriga centrum
genom arkitektoniska strategier.
Vellinge Centrum : Centrumförnyelse
Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.
Landskapsarkitekten och landskapet : utvecklandet av en sjÀlvreflektionsmetod för landskapsarkitekter
Den hÀr uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram
för utvecklingsomrĂ„det ĂsternĂ€s.
ArbetsomrÄdet ligger centralt i tÀtorten Ljusdal
och har direkt kontakt med Kyrksjön och
rekreationsomrÄde, men avskÀrmas frÄn centrum
genom starka barriÀrer.
I examensarbetet undersöker jag hur man
genom olika arkitektoniska strategier kan koppla
samman omrĂ„det ĂsternĂ€s med Ljusdals centrum.
Syftet med uppsatsen Àr att skapa ett gott stadsliv.
MÄlet Àr att genom förslaget visa exempel pÄ hur
ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet.
Arbetet bygger pÄ en modell dÀr inventering
och studier av kartor, historia, översiktsplan,
detaljplan, medborgardialog och program skapat
den informationskÀlla och den bas som det övriga
arbetet vilar pÄ. Informationen har sedan legat till
grund för uppsatsens mÄl, att skapa ett gott stadsliv
genom ett kompakt centrum.
Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram
och tydliggöra omrÄdets problem. Problemen har
sedan resulterat i forskningsfrÄgan hur man kopplar
samman ĂsternĂ€s med övriga centrum.
För att svara pÄ forskningsfrÄgan har jag
sökt strategier inom litteratur och likvÀrdiga
utvecklingsomrÄden. Strategierna har sammanstÀllts
i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur
omrĂ„det ĂsternĂ€s kan kopplas samman med Ljusdals centrum.
UtifrÄn konceptskiss och program som bygger pÄ
önskemÄl frÄn kommun, medborgare, samt riktlinjer
frÄn analyser och egna idéer har jag tagit fram en
programskiss för att disponera omrÄdets ytor.
Programskissen har legat till grund för det slutliga
förslaget.
Svaret pÄ forskningsfrÄgan Àr att det gÄr att
koppla samman ĂsternĂ€s med övriga centrum
genom arkitektoniska strategier.
Synen pÄ BBIC : Socialsekreterares syn pÄ utredningsmetoden BBIC - Barns behov i centrum
Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).
Eleven i centrum : En studie av nÄgra lÀrares uppfattning om sin undervisning
Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.
Pedagogers syn pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan- Med Reggio Emilia som utgÄngspunkt
I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..
Vellinge Centrum - Centrumförnyelse
Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en
bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse.
Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga
hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge.
JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel
och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen
var bilens starka intÄg under 50-talet. Bilen skapade
möjligheten att röra sig över lÀngre strÀckor vilket ocksÄ
resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över
större ytor.
Utbredningen nÄdde sin topp under 70-talet dÄ Vellinge
fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma
tid en modernisering dÀr nya centrumbyggnader och stora
parkeringsytor anlades.
FörÀndringsstrategi
SammanfattningFörÀndringen Àr ett generellt fenomen som intrÀffar pÄ alla nivÄer i samhÀllet. OmvÀrldens tryck pÄ utveckling och förbÀttringar tvingar mÄnga organisationer till förÀndringsarbete som ofta anknyts till att mÀnniskor och sjÀlva organisationen stÄ pÄ alert för att lÀra och Àndra sitt beteende.FörÀndringsprocessen gestaltar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur organisationen försöker lösa förÀndringsproblematiken. Det vill sÀga vilken förÀndringsstrategi vÀljs för att uppnÄ uppsatta mÄlen och önskade resultat.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en förÀndringsstrategi och dess ideala roll i att korrespondera med ett lyckat och effektivt förÀndringsarbete.Genom att utföra en fallstudie dÀr tre IT-chefer intervjuades resulterades detta att organisationens utvalda strategi karaktÀriserades av en blandning av programmatisk och inlÀrningsstrategi vilket Àr inte beskrivit i teorier och gamla forskning.Fallstudie gjordes pÄ IT-Centrum, landstinget i Jönköpings lÀn dÀr studerades ett redan infört USD program som ersatte det gamla AHD programmet. Programmet anvÀnds inom IT-Centrum för att lagra Àrende frÄn kunder som ringer in.FörÀndringsstrategin bidrog till positiv effektivitet dÀr IT-Centrum nÄdde önskad framgÄng. Resultatet bedömer vi att en kombination av bÄde strategierna kan vara ocksÄ bra och effektiv nÀr man anvÀnder de i rÀtt sammanhang och med passande förutsÀttningar..
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden.
MÀnniskors rörelse i UmeÄ centrum : Apbergets position analyserad med en agent-baserad simuleringmodell
Simuleringsmodeller kan anvÀndas för att bÀttre förstÄ och förutspÄmÀnniskors rörelse i olika gatumiljöer. Olika typer av modeller Àr bra pÄolika saker, med vissa kan man pÄ makronivÄ simulera hundratusentalspersoner samtidigt för att fÄ en överblick och med vissa kan man gÄ nerpÄ mikronivÄ och följa enskilda individers rörelse. Problemet med dessamodeller Àr att de inte tar hÀnsyn till det faktum att merparten av mÀnniskori en folkmassa inte Àr ensamma, ca 70 procent av personerna harkompisar, kollegor eller anhöriga som de vill hÄlla sig nÀra. Den hÀr rapportentar hÀnsyn till dessa grupper av mÀnniskor, det tas Àven hÀnsyntill stillastÄende personer runt omkring i den simulerade miljön. I dennarapport belyses fördelarna och möjligheterna som nns med att anvÀndasimulering som hjÀlpmedel vid planering av olika byggnadsprojekt.
VarumÀrket i kommunen. Ett uttryck för differentiering eller identifikation?
Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..
GrÀv dÀr du stÄr : ett förslag för centrala Söderhamn utifrÄn ungdomars perspektiv
Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.
Nationalism i mÄngetniska federationer
Denna uppsats behandlar nationalism i mĂ„ngetniska federationer. Inom alla federala system finns en spĂ€nning mellan den federala nivĂ„n och delstaterna. Denna spĂ€nning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. Ăven nationalism i mĂ„ngetniska federationer kan beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. En vanlig kategorisering av nationalismen Ă€r den i kulturnationalism och statsnationalism.
Analys och utvecklingsförslag över VÀster industriomrÄde i Landskrona
Sammanfattning Landskrona kommun och stad vÀxer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen berÀknas öka med cirka 3300 invÄnare till 2015. Det har under en tid byggts mÄnga nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist pÄ tillgÀnglig mark för nyexploateringar. NÀr den nya jÀrnvÀgsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgrÀnsen och det Àr utifrÄn denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgÄtt.