Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 19 av 81

Illustration utan representation? : skalfigurernas demografi i perspektivbilder

Perspektivbilden Àr ett av de mest effektiva sÀtten att kommunicera en idé pÄ, inte minst i mötet mellan arkitekt och allmÀnhet. I den hÀr uppsatsen granskas fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers landskapsavdelningar. I centrum för granskningen stÄr skalfigurerna, de mÀnniskor som befolkar illustrationerna. Dessa vÀrdebÀrande figurer sÀnder ut signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte alltid Àr medvetna om. Genom sammanstÀllning av ett statistiskt underlag som sedan jÀmförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frÄgor besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansÀttning i nÄgon mÄn av samlingen skalfigurer i bilden? Om sÄ inte Àr fallet, vem Àr representerad och vem Àr det inte? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ huruvida skalfigurerna i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer anvÀnds i dessa bilder..

Ett parti i marknadsföring - Strategier pÄ en förÀnderlig spelplan

PÄ modemarknaden rÄder idag en stor konkurrens och det blir allt svÄrare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sÀnda ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar frÀmst av kommersiella skÀl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. UtifrÄn problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeÀgd- respektive en privatÀgd butik.

FrÄn John Silver till Kapten Nemo : En studie i arbetet med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett projekt med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta gÄr till. FrÄgestÀllningarna Àr hur och varför lÀraren vÀljer att lÀgga upp undervisningen pÄ ett visst sÀtt, hur eleverna upplever lÀsningen och lÀrarens undervisning, samt om det finns nÄgra skillnader mellan killar och tjejers lÀsning. Undersökningen Àr kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att lÀraren konstruerar svenskÀmnet utifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon anvÀnder sig av litterÀranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna Àr generellt mer positiva till lÀsning Àn killarna.

Hur ljussÀtter man ett bostadsomrÄde?

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det Àr sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och sÀker vÄrd ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. PatientnÀrmre vÄrd Àr ett arbetssÀtt som sÀtter patienten och dennes problem och behov i centrum. OmvÄrdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnÀra tiden innebÀr för sjuksköterskan och se vad den innehÄller. Hur mycket tid, totalt, lÀggs ner pÄ patientnÀra tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

Trycksatt avloppssystem och sjÀlvfallssystem i Fredrikstad kommun. En jÀmförande fallstudie.

Krav om förbÀttrad spillvattenrening och stÀder som förgrenar sig över större omrÄden Àr nÄgra av anledningarna till att dagens avloppsledningsnÀt fÄr allt lÀngre ledningsstrÀckor. Att med gravitationens hjÀlp föra avloppsvatten framÄt krÀver ett kontinuerligt fall som vid lÄnga avstÄnd kan innebÀra mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnÀt. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella sjÀlvfallssystem i kuperade och bergiga omrÄden. PÄ senare tid har trycksatt avloppsystem fÄtt större anvÀndningsomrÄde utanför sina etablerade bruksomrÄden med anledning av skÀrpta krav pÄ rening och kostnadseffektivitet. SjÀlvfallssystem Àr dock det mest anvÀnda avloppssystemet i urbana omrÄden.

Organisatoriska och mÀnskliga aspekter vid systemutveckling

Enligt Clegg m fl (1997) nÄr 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mÄl som Àr satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses Àven bero pÄ att mÀnskliga och organisatoriska aspekter inte uppmÀrksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar pÄ att utreda om organisatoriska och mÀnskliga aspekter uppmÀrksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frÄgestÀllningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som mÄlgrupp valdes projektledare pÄ IT-företag av varierande storlek.

InlÀrningsstilar : en litteraturstudie om fyra forskares syn pÄ begreppet

Detta examensarbete behandlar begreppet inlÀrningsstilar. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr fyra forskare stÄr i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring Àmnet inlÀrningsstilar. Jag har valt att itta lite nÀrmare pÄ hur dessa fyra forskare förhÄller sig till begreppen inlÀrning, inlÀrningsstilar samt inlÀrningssvÄrigheter. Syftet med uppsatsen Àr att öka min förstÄelse för hur elever lÀr sig.

Nedskrivning av Goodwill : Att bortförklara ett nedskrivningsbehov

Immateriella tillgÄngar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgÄng som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stÄtt i centrum av denna debatt Àr goodwill. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företag som Àr i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvÀrde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin Ärsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats dÀr företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Ären 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts pÄ urvalet. Vi förvÀntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sÀmre pÄ att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 Àn företag som inte Àr i ett nedskrivningsbehov.

Trönninge hÀstby

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende. HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i Sverige.

Naturlig Skönhet : En studie om hur naturen anvÀnds i reklam för skönhetsprodukter.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..

Effekter i Göteborgs centrum av en vattenstÄndshöjning i havet.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Vardagsbaserad matematikundervisning: förÀndras intresset för
Ă€mnet?

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Lidingö Vattenverk : Ett centrum för analogt fotografiEn hommage till fotografiet som konstform

Fotografi Àr i dag mycket attraktivt och lockar mÀngder av folk frÄn konstsamlare till beundrare i alla Äldrar. Internationellt sett Àr i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvÀrt om.HÀr, vid vÀg Ànde, precis invid Kottlasjön pÄ Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stÄtt oanvÀnt sedan mÄnga Är och vÀntar pÄ nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvÀndiga ÄtgÀrder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Det första mötet med en stad : en fallstudie om hur entréplatser kan identifieras och gestaltas i TÀby

Att anlÀnda till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet sÄ bidrar omgivningarna vi passerar till att pÄverka vÄr bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan sÄledes fungera sÄvÀl inbjudande som avvisande beroende pÄ utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur TÀbys entréplatser kan identifieras. FortsÀttningsvis anvÀnds en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktÀr. Arbetet innehÄller Àven en genomförd surveyundersökning som beskriver nÄgra av de uppfattningar och Äsikter som boende och besökare till TÀby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att mÄlet med entréplatser Àr att markera övergÄngen till staden samt att vÀlkomna mÀnniskor till staden.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->