Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion.

Definitionen för urbanisering är enligt nationalencyklopedin: ? urbanisering, ökande stadsboende, en process som definitionsmässigt varierar mellan länder och världsdelar?. Suburbanisering är i det här fallet en utflyttningsprocess från tätorter till tätorternas ytterområden. Dessa två fenomen har undersökts med hjälp av en demografisk databas från SCB, vilken innehåller hela Sveriges befolkning positionerad med 100 meters noggrannhet. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige under de nio åren mellan 1986 och 1995 (med nära en halv miljon människor).

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion. Väster om Gävle Strand finns två befintliga områden som självklart påverkas av Alderholmens förnyelse. Dessa är miljonprogramsområdet Öster och ett magasinsområde som idag inte används som bostäder. Arbetet går ut på att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre områdena och på så sätt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer från de befintliga områdena till det nya. Analysen berör också de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för Gävle Strand men som inte kan återfinnas i de närliggande områdena.

Min ambition i detta examensprojekt är att på ett för mig kreativt och lekfullt sätt utifrån mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundläggande fakta kring barns lärandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan användas som verktyg i barnens lärandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, där jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frågeställningar..

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några utvalda socialsekreterare uppfattar och använder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavårdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stärkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar.Frågeställningarna som valts för uppsatsen är: Kan BBIC tillföra något som tidigare har saknats och hjälpa till att åtgärda de brister som visat sig finnas i barnavårdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavård har ökat? Framträder barnet som ett aktivt subjekt med hjälp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC på Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjälp till att åtgärda de brister som de själva anser finnas i barnavårdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar också att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrågar mer kunskap när det gäller att skriva barnavårdsutredningar och att BBIC har hjälpt till att tillföra ny kunskap till detta område och på så sätt stärkt professionen för socialsekreterarna.

Sedan Västerås byggde Sveriges första fjärrkylnät 1992 har fler och fler städer följt med. I Stockholm finns nu världens största fjärrkylnät som fortfarande byggs ut. Fjärrkylan sprider sig norrut och Umeå byggde fjärrkyla år 2000. I Luleå centrum började fjärrkyla levereras 2006, baserat på frikyla. I Luleå finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum där kylnätet inte kommer att nå inom en överskådlig framtid.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor.