Sök:

Sökresultat:

1652 Uppsatser om Centrum för arkitektur - Sida 23 av 111

Röster om BBIC - Barnets Behov I Centrum

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.

?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin

En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

FÀrggladare friskare sjukhusgÄrd : snabbt, experimenterande och lekfullt

Inspirerade av en förelÀsning pÄ Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra nÄgotliknande. DÀr arbetar studenterna hela vÀgenmed projekten, frÄn förslag via finansieringtill byggande och vi bestÀmde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegÄrd. Tanken var att visa attdet Àr möjligt att genomföra en relativt storförÀndring pÄ kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbÀttra gÄrden redan till sommarensÄ att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

För ett automatiserat Äterskapande av inbyggdasystems funktionella arkitektur frÄn kÀllkod ochprodukt data

?För ett automatiserat Ă„terskapande av inbyggda systems funktionella arkitektur frĂ„n kĂ€llkod ochprodukt data?Den ökade komplexiteten i inbyggda system inom fordonsindustrin tillsammans med de striktaresĂ€kerhetsrestriktionerna som infördes av ISO26262 standarden, krĂ€ver bĂ€ttre kunskap ochkĂ€nnedom om produktarkitekturen. Men, för befintliga produkter som inte var utvecklade enligt envĂ€ldefinierad arkitekturmodell, sĂ„ mĂ„ste en modell Ă„terhĂ€mtas.Syftet med detta examensarbete Ă€r att automatisera Ă„terhĂ€mtningen av funktionella arkitekturenför fordons inbyggda system, vilket Ă€r ett krav för mĂ„nga av ISO26262 aktiviteter. Dettaexamensarbete föreslĂ„r och beskriver tvĂ„ modeller för det inbyggda systemet i ett fordon, och visardess anvĂ€ndning för att bland annat generera anvĂ€ndarvĂ€nliga vyer. ÅterhĂ€mtningen av modellernasker genom att tolka den inbyggda C-koden och bearbeta fordonets data sĂ„som inblandadestyrenheter, deras adresser och CAN buss detaljerna.TvĂ„ modeller har föreslagits för att fĂ„nga den Ă„terskapade informationen om inbyggda systemet iett fordon: en produktmodell för inbyggda system och en mjukvaruarkitektur modell för deninbyggda mjukvaran.

LÀkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och lÀkande miljöer

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

FjÀrrvÀrmedriven kyla i LuleÄ

Sedan VÀsterÄs byggde Sveriges första fjÀrrkylnÀt 1992 har fler och fler stÀder följt med. I Stockholm finns nu vÀrldens största fjÀrrkylnÀt som fortfarande byggs ut. FjÀrrkylan sprider sig norrut och UmeÄ byggde fjÀrrkyla Är 2000. I LuleÄ centrum började fjÀrrkyla levereras 2006, baserat pÄ frikyla. I LuleÄ finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum dÀr kylnÀtet inte kommer att nÄ inom en överskÄdlig framtid.

Att möta vÄldtÀktsdrabbade kvinnor : SamhÀllsaktörers upplevelser av stödarbetet med kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.

GrÀnspunkter i TrollhÀttans Stads databas

I vÄrt examensarbete har vi studerat grÀnspunkter som Àr skapade genom förrÀttningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte lÀngre Àr aktuella att anvÀnda. Vi har studerat kedjan frÄn inmÀtning av befintliga grÀnspunkter, till att de Àr transformerade och införda i TrollhÀttans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika omrÄden i TrollhÀttan, vilka Àr Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt Àr redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vÄrt arbete har vi sett att olika omrÄden i TrollhÀttan har olika vÀl bevarade grÀnsmarkeringar. I de villaomrÄden vi studerat har flertalet av grÀnspunkterna Äterfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sÄnÀr som pÄ grÀnsmarkeringar utvisade med hushörn.För att fÄ ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick dÀr vi studerat grÀnser ur en allmÀn synvinkel.

UtvĂ€rdering om en modulĂ€r arkitektur Ă€r lĂ€mplig för utvecklingsprojektet FUMO? : Är det lĂ€mpligt att implementera ett modulĂ€rt tĂ€nkande i FUMO? för att skapa bredare produktportfölj, underlĂ€tta montering och underhĂ„ll?

Företaget AB Realisator ska börja producera en brandrobot som gÄr under konceptnamnet FUMO?. Den har hittills endast tillverkats i tvÄ prototyper och den tredje prototypen kommer att presenteras under juni mÄnad 2013. DÄ FUMO? konceptet börjat ta form till en fÀrdig produkt har det nu uppkommit ett behov för AB Realisator att se över produktionsstrategin och produktionsberedningen för den framtida tillverkningen.

Tillbyggnad av Nationalmuseum

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hÄllbar stadsplanering i fokus

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

Rotationsgrupperna SO(2) och SO(3) : nÄgra av dess representationer

SO(n) Àr rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar hÀr specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i tvÄ och tre dimensioner. Att finna en representation av dessa grupper visar sig i tvÄ dimensioner vara lÀttförstÄeligt dÄ vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi dÀremot pÄ svÄrigheter i form av singulariteter dÄ vi försöker avbilda med hjÀlp av rotationsvinklar. För att fÄ en bijektiv avbildning mÄste vi anvÀnda oss av Liegruppen SU(2)..

ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Henry Moores Hill Arches i Wien : en analys av förhÄllandet mellan platsen och skulpturen

Uppsatsen behandlar Henry Moores skulptur Hill Arches, som Àr placerad pÄ Karlsplatz i Wien. FrÄgestÀllningen rör sig kring pÄ vilket sÀtt skulpturen konkretiserar platsen. Som teoretisk grund ligger Christian Norberg-Schulz arkitekturteori om genius loci, platsens sjÀl. Verket i sig, konstnÀrens intentioner, platsen samt teorin redogörs för. Grunden för iakttagelser av plats och skulptur, samt deras samverkan, Àr upplevelseorienterad.

I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered

I en generalplan frÄn 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillvÀxt som kan uppgÄ till 175 000 mÀnniskor Är 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av nÀr generalplanen upprÀttades slogs redan i mitten pÄ 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades Àr Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestÄende av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvÀgar och stora naturomrÄden. Stadsdelen Àr dÄligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och Àr en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invÄnare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsÀttning för en hÄllbar utveckling.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->