SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

During spring 2008, the Institution for Landscape Architecture, in co-operation with Naturvårdsverket, initiated a survey in the districts of Skåne. In the survey, four out of eight park characters were examined, and it was observed that not only was it difficult interpreting these characters, but it was also presented with difficulties separating ??Lustgården?? and ??Allmänningen??. The purpose of this master thesis in Landscape Architecture and Environmental Psychology is twofold. Firstly, a theoretical framework will be constructed on the thee characters ??Allmänningen??, ??Lustgården?? and ??Centrum, festen??.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Örnsköldsvik kommun vill förbättra luftkvalitetssituationen i tätorten. Både trafiken och uppvärmningssystemen är betydande källor till utsläpp av luftföroreningar. För att minska utsläppen från trafiken förespråkar kommunen dels en ändrad dragning av E4, och för att minska utsläppen från uppvärmningssystemen planeras fjärrvärmenätet att byggas ut. I dagsläget går E4 genom centrum. Genom att bygga en förbifart i form av en tunnel vid sidan av centrum förväntas trafiken i centrum minska med ca 30%, och därigenom minska utsläppen och risken för att överskrida miljökvalitetsnormer (MKN).

Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger på en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begränsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseområden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hållbarhet.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt ställs allt större krav på stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska användas på dessa system. De senaste årtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremål för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem på marknaden som använder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem är relativt resurskrävande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system är en lösning på detta problem där man bantat ner kernel till så lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjänster som normalt ligger i kernel till user space.

Ett ökande behov av metadata har identifierats och i många verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver någon typ av data. Detta har drivit på studier av datakataloger som betraktas som lösningen på metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd på en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ändamålsenlig sökning i en legacymiljö.I den framtagna specifikationen på arkitekturavgränsningar för en dokumentdatakatalog är det kännetecken såsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingår även ett antal krav som utöver kännetecknen bör följas för en god arkitektur.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter..

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

På Arkitekturskolans innergård pågick under vintern och våren ett fullskaligt experiment med byggställningar som råmaterial. Undersökandet gick ut på att hitta alternativa metoder att tolka och översätta idéer och föreställningar till arkitektur. Skaparna har med egna händer uppfört och transformerat alla de strukturer som engagerat och interagerat med Arkitekturskolans invånare. All your base are belong to us handlar om att ta i besittning sin vardagliga fysiska miljö. .

Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö.De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde.I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.