Sökresultat:
1361 Uppsatser om Centralt Innehćll - Sida 40 av 91
ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.
Varför religionskunskap? : En kvalitativ undersökning av verksamma lÀrares syn pÄ religionsÀmnets legitimitet Är 2014.
Fem verksamma lÀrares uppfattningar och syn pÄ religionskunskapsÀmnet har studerats i föreliggande uppsats. Syftet Àr att belysa verksamma lÀrares uppfattningar om Àmnet bidrar med en nytta för eleverna och hur lÀrarna motiverar religionskunskapsÀmnet. En kvalitativ metod har anvÀnts för att fÄ fram data och semistrukturerade intervjuer har utförts. Forskning med ett lÀrarperspektiv, elevperspektiv och didaktiskt perspektiv har anvÀnts vid analyser av data och varit bidragande för uppsatsen.Uppsatsen utgÄr frÄn en huvudfrÄga som behandlar pÄ vilka sÀtt lÀrarna anser att Àmnet fyller en funktion för elevers nytta med religionskunskapsÀmnet. TvÄ delfrÄgor stÀlls i uppsatsen för att huvudfrÄgan ska vara möjlig att besvara och de behandlar lÀrarnas beskrivning vad som Àr det mest centrala i innehÄllet i religionskunskap 1 och hur lÀrarna motiverar detta samt hur lÀrarna beskriver nyttan med Àmnet i relation till elevers möjligheter att fungera i ett mÄngreligiöst samhÀlle och deras förmÄgor att hantera existentiella och etiska frÄgor.Resultatet i studien visar att lÀrarna anser att Àmnet bidrar till eleverna och detta har de anvÀndning av utanför skolan.
Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vÄrd
Bakgrund: All sjukvÄrd som bedrivs i Sverige Àr frivillig, Àven den psykiatriska vÄrden. Dock kan vÄrden ibland ske med tvÄngslagar mot patienters vilja. NÀr sjuksköterskan begrÀnsar en patients autonomi i form av tvÄngsÄtgÀrder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt Àven om syftet Àr att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande ÄtgÀrder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvÄrd, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna.
Vad innebÀr det att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare?
Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.
?Det innebÀr inte bara att fÄ ett barn, utan det innebÀr sÄ mycket mer? En kvalitativ studie om familjehems och slÀktinghems upplevelser av socialtjÀnstens stöd
Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och slÀktinghemsförÀldrarupplevde stödet frÄn socialtjÀnsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochslÀktinghem undersöktes ocksÄ samt hur stödet pÄverkades av socialtjÀnstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig pÄ ett fritt sÀtt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med Ätta informanter frÄn tre slÀktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd pÄ flera omrÄden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska förÀldrar. Kontakten med debiologiska förÀldrarna var ett centralt omrÄde dÀr mÄnga informanter efterfrÄgadestörre krav pÄ de biologiska förÀldrarna samt mer bestÀmmanderÀtt i frÄgorrörande de placerade barnen.
Riskhantering vid SP ? en riskinventering samt framtagning av rutiner för implementering i kvalitetsledningssystemet
Examensarbetets mÄl var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i BorÄs och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna anvÀndas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö anvÀndes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillÀmpliga lagar, en nulÀgesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för riskanalyser fram och verktyget anvÀndes vid tvÄ fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes dÀrefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om Àven resa till och frÄn arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervÀgande delen av SPs personal.
Vilka faktorer Àr viktiga för att ekobutiker ska överleva lÄngsiktigt?
Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ămnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Ăven tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.
Content Marketing : Att nÄ ut till Generation Y
Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.
Optimal personalomsÀttning? : En studie av tvÄ konsultbolag
Bakgrund: PersonalomsÀttning har traditionellt setts som nÄgot negativt som bör minimeras. Under senare Är har det dock framkommit att Àven en för lÄg personalomsÀttning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsÀttning pÄ olika nivÄer, och vad som Àr en optimal personalomsÀttning. Vidare undersöks hur företagens personalomsÀttningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara hur personalomsÀttningens effekter pÄverkar de studerade företagens utformning av strategier i strÀvan efter en optimal personalomsÀttning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgÄngspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer pÄ tvÄ konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytÀnkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, Àr att f.d.
Scenen Àr din: upplevelseproduktion som perspektiv vid kommunal rekrytering av unga medarbetare
I dagens upplevelsesamhĂ€lle sker en generationsvĂ€xling pĂ„ svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som gĂ„r under benĂ€mningen generation Y, ska ersĂ€tta 40-talisterna som gĂ„r i pension. Arbetsgivare stĂ„r inför en utmaning gĂ€llande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig frĂ„n tidigare generationer. (FĂŒrth, 2008). De har vĂ€xt upp i en tid dĂ„ fokus har flyttats frĂ„n materialistiska vĂ€rden till emotionella sĂ„dana och dĂ€r upplevelser har fĂ„tt en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).
Upplevelsen av att vara manlig sjuksköterska : En kvalitativ intervjustudie med manliga sjuksköterskor verksamma inom svensk sjukvÄrd.
Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.
Kommun 2.0? Attityder och webben 2.0 i organisationer
PĂ„ senare Ă„r har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend pĂ„ webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsĂ€gandeskap till anvĂ€ndarna, samt fördelarna som dettakan generera, Ă€r nĂ„gra utmĂ€rkande saker. Men webben 2.0 Ă€r beroende av att rĂ€ttattityder finns nĂ€rvarande för att kunna nyttjas framgĂ„ngsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsĂ€gandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, mĂ„ste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i Ă„tanke.I syfte att se om dessa problem tĂ€nks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den hĂ€r studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranĂ€t med webben-2.0-relaterade tekniker. Ă
tta intervjuer gjordes; fyra stycken medmÀnniskor med högt inflytande över intranÀtet och dess anvÀndande, och fyra styckenmed mer vanliga intranÀtanvÀndare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tÀnkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade ocksÄ att, Àven om organisationer har en uttalat decentraliserad syn pÄinformationÀgandeskap, sÄ kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehÄlla en del informationsÀgandeskap centralt. Detta kan Àven pÄverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranÀtet, eftersom begrÀnsningarskapas för att kontrollera informationen..
Upplevelser av socialt stöd hos personer med diabetes mellitus typ tvÄ
Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.
Helhetssyn och samarbete kring ÀmnesinnehÄll : En studie om biologiÀmnets innehÄll genom grundskolan
I studien undersöks vilket innehÄll mellan- och högstadielÀrare uppger att eleverna ska bearbeta under Ärskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut pÄ ÀmnesinnehÄllet i biologi i rektorsomrÄdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den hÀr frÄgan. Till studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgÄr det att omrÄden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehÄll i Ärskurs 4-5, men stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ upplevelser och lustfyllt lÀrande. LÀrarna frÄn de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst nÀr det kommer till vilket djup innehÄllet ska ha.
Produktanpassning utan att förlora sjÀlen
Att demokrati Ă€r ett mĂ„ngfacetterat begrepp Ă€r en utgĂ„ngspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati Ă€r stor ? bĂ„de i samhĂ€llet och inom skolvĂ€sendet. Ett intresse för studien Ă€r att undersöka vad lĂ€rare lĂ€gger för innebörd i begreppet demokratiska vĂ€rderingar, men Ă€ven hur förutsĂ€ttningar skapas för att demokratiska vĂ€rden ska genereras, hur demokratiska vĂ€rden utvĂ€rderas samt varför lĂ€rarna tycker att demokratiarbetet Ă€r viktigt Ă€r aspekter som denna studie belyser.Ă
tta lÀrare deltog i studien, varav hÀlften arbetade inom Ärskurs 6 och resterande hÀlft i Ärskurs 9. Det över-gripande syftet Àr att söka likheter och skillnader mellan lÀrares syn pÄ demokratiarbetet i dessa Ärskurser.