Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet.

Organisationer har under den senaste tiden gjort stora ansträngningar för att integrera informationssystem med målsättningen att uppnå en ökad effektivitet men utan större framgång. Vi vill identifiera rådande kritiska framgångsfaktorer och deras påverkan på portallösningar. Utifrån syftet identifierade vi två centrala områden för litteraturstudien, närmare bestämt ?Enterprise Application Integration? (EAI) och kritiska framgångsfaktorer (CSF). Insamling av empirisk data gjordes i form av intervjuer på ett kvalitativt tillvägagångssätt.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen. Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll.

Arbetet har utförts hos företaget CGI som idag är ett av världens största IT-företag. Genom att sätta sig in i hur CGIs centrala system, beståendes av tre fristående webbplatser, fungerar har designförslag på gränssnitt utvecklats för att skapa en tydligare visuell samhörighet dem emellan. Arbetet har också resulterat i designförslag på hur dessa webbplatser på lång sikt skulle kunna integreras ur gränssnittssynpunkt för att, istället för tre, utgöra en gemensam enhet. Användbarhet är ett återkommande begrepp och en röd tråd genom hela arbetet. Användbarhet kan definieras på många olika sätt men här reds det ut vilka faktorerna somhar störst påverkan på en webbplats användbarhet och några konkreta tips ges på hur de bör utformas för att uppnå bäst resultat..

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syfte:Vi ville ta reda på det första intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjänstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första intryck och därmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns på området blev syftet med vår uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första intrycket?. Metod:Metodmässigt bygger vår uppsats främst på litterära verk, artiklar och uppsatser inom området service management. Vi har i hela vårt arbete begränsat oss till att bara undersöka det första intrycket av gästens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig.