Sök:

Sökresultat:

3990 Uppsatser om Centrala verk - Sida 29 av 266

Working nine to six: Att anpassa musik skriven för äldre accordeon till modernt accordeon, med fokus på Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965)

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att göra transkriptioner av verk skrivna för accordeon med nioradig bas-sida till accordeon med sexradig bas-sida. Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) har transkriberats och en tidigare gjord transkription av Volker von Ohlen har använts som referens. Resultatet redovisas i form av notexempel och en inspelning av det transkriberade verket. Transkriptionen handlar till stor del om bevarande eller utveckling av klang och musikaliskt flöde. Transkriptionen har kommenterats av två verksamma accordeonister och visar på både traditionella och nyskapande lösningar..

Finns det en inofficiell eller dold skönlitterär kanon i skolans lägre åldrar?

Denna rapport handlar om ett idag debatterat ämne, nämligen om en litterär kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterära verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar på barn i de yngre åldrarna i skolan. En enkätundersökning skickades ut med frågor angående författare, böcker samt på vilken basis lärare väljer litteratur till eleverna. Svaren på undersökningen var varierande under en del punkter.

Att mötas i mötet : lärares upplevelser av det dagliga mötet med eleverna

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Digital klyfta eller transformerad demokrati? En studie av besökarna på SKAF : s webbplats kommunal.se

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Rapport från fjärran länder: Arbetsförhållandena för utlandsbaserade svenska frilansjournalister

Forskningens centrala frågeställning är: Hur ser arbetsförhållandena ut för svenska frilansjournalister som bor och tjänstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska frilansjournalisterna i utlandet själva ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Alltifrån löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska frilansjournalister som tjänstgör utomlands. En som tjänstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jämn könsfördelning av de tillfrågade.

Subkulturer i litteratur som läses av tonåringar: En hermeneutisk analys av fem litterära verk.

This essay deals with the relationship between subcultures and literature. It includes an analysis of what adolescents read if they get to choose fiction by themselves. The method used in this essay is a hermeneutic method. Five novels are used in the search for subcultures and qualities and ideals within them. The essay reveals five specific subcultures, and significant features of those are presented in the analysis.

Färjestadens grönområden - inventering och förslag till utveckling

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Skrivande i de tidiga skolåren : En studie av flerspråkiga elevers texter

I denna studie har det genomförts textanalyser på flerspråkiga elevers texter, med syftet att undersöka flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet består av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna består av återgivande, berättande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lämpad för att analysera flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling. För den här studien och för framtida analyser av flerspråkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen är högst individuell. Resultatet visar också att alla eleverna har generella svårigheter vad beträffar andraspråksinlärning, t.ex.

Att vara motiverad till kompetensutveckling : en studie om Försäkringskassan

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Pubertet och adolescens : i kollision med organisationskulturen på högstadiet och gymnasiet?

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Strömsholmens Badbassin

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhäva vattnets roll i staden..

Är ordningsvakter bättre ögonvittnen? : En studie om tillförlitligheten hos yrkesverksamma ordningsvakter

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter är bättre vittnen än andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bäst, centrala eller perifera.En annan fråga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bättre en miljö de känner sig vana vid, samt om man minns detaljer bättre med erfarenhet och träning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var män. Deltagarna fick se två filmer, vardera cirka 1 minut.

Person-till-Person Lån

Under det senaste året har ett nytt koncept för utlåning av pengar mellan privatpersoner utvecklats på kreditmarknaden. Det består av ett nätverk där de som behöver låna pengar annonserar på internet hur mycket de vill låna och till vilken ränta. På motsvarande sätt lägger andra personer ut bud för utlåning. Då låntagare och långivare enats om belopp och ränta, sker en lånetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting är säkert, rättvist och enkelt att hantera.

Att hantera vad och var samtidigt : Är det befogat att fraktionera den epiepisodiska bufferten från den centrala exekutiven i arbetsminnet?

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Huset: ett livsverk av Liss Eriksson

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->