Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, långsmal och sammanhängande struktur användas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sätt för människor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vårt examensarbete är de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast växande städerna i Europa.1-2 När Malmö förtätas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas än mer värdefulla för stadens invånare, Centrumkanalerna är en sådan yta. Kanalerna är en stor sammanhängande offentlig yta i centrum som har förutsättningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. Längs Centrumkanalernas sträckning föreslår vi Malmös innersta ringväg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet stråk för fotgängare. Syftet med Innersta ringvägen är att skapa ett nytt sätt för cyklister och fotgängare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i staden. Parken är betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmärksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i där grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens användare. Metoden till detta arbete är inledningsvis en litteraturstudie som tar upp ämnet trygghet och hur det går att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - Växtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers användningsområden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönområden - Kultur och historia - Tillgänglighet Sedan följer en fallstudie där Seminarieparken i Göteborg används som exempel.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Uppsats för avläggande av kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design. 21 hp.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trädgård, har himlen rasat ner och färgat jorden blå. Tusentals och åter tusentals blåsippor har just slagit ut i en värld som fyllts av hasselhängen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första växtlighet som blommor men även den sista som blommar innan snön kommer är geofyter, lök- och knölväxter.

The aim of this work is to analyze if a change in the benthic community can be detected two years after a restoration of a small stream. The samples were taken in a small stream at Tinnerö Eklandskap just south of Linköping. In addition to the restored area, two reference sites upstream and downstream of the restored area were sampled to compare to the restored site. The method used for sampling of benthic fauna in the stream was kick sampling. ASPT, Berger-Parker and Renkonen-indices were used to find out if there was any difference between the reference areas and the restored area.

I denna rapport beskrivs en undersökning och jämförelse av två olika sorters segjärn. Detvå materialen som har studerats har varit det segjärnet som används i Parker Hannifinsnuvarande hydraulikmotorer och ett nytt segjärn, vars mekaniska egenskaper har påståttsvara mer fördelaktiga. Målet med arbetet var att få fram en tillförlitlig jämförelse av de olikamaterialen och avgöra om det fanns ett tydligt underlag för att inleda processen av ett byteav material i vissa komponenter i Parker Hannifins produkter.Det utfördes jämförelser mellan de olika materialens mekaniska egenskaper baserade delspå information som redan fanns om materialen och dels på data insamlad vid tester medskärande bearbetning. Förslitning på verktygen vid fräsning studerades tillsammans medskärkraften med olika sorters skärdata. Restspänningar efter ingreppen i de båda materialenmättes med en röntgendiffraktometer.Resultaten gav inga signifikanta indikationer på att ett materialbyte skulle innebära en lägreproduktionskostnad, dock visade analyser att det nya materialet tål att bearbetas fortare ändet traditionella segjärnet och att fler undersökningar bör göras.

Nu för tiden finns nästan inga av de gamla järnvägsparkerna kvar. De ansågs vara för kostsamma och att de inte längre hade någon funktion att fylla. Skulle man kunna använda sig av designen och tankarna bakom när man anlägger nya järnvägsparker? Jag vill i detta arbete därför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök på järnvägsmuséet i Gävle tittat närmare på hur parkerna var designade gällande utformning och växtval.