Sökresultat:
3462 Uppsatser om Centrala parker - Sida 11 av 231
De läste Dårhushjonet! : Laestadiansk ungdomsväckelse i Sverige 1970-1978
Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, där frågorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur väckelsens konstituerande element ska upptäckas. Kriterierna vilar i sin tur på teorier runt väckelsebegreppet. Studien finner att väckelsen kan sägas ha varit en inom-laestadiansk akademisk väckelse med vissa karismatiska drag.
Vad skapar ett investeringsintresse? : Investeringsbedömningar i den kommersiella fastighetsbranschen
Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.
Utvärdering av Datorstödsgruppens verksamhet vid Umeå Universitetsbibliotek
Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.
Hur gör handledare? : Centrala aspekter i KBT orienterad handledning
Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.
Psykisk ohälsa bland anstaltsklienter - Vilka riktlinjer finns inom Kriminalvården och realiseras de i praktiskt arbete ur ett personalperspektiv?
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme
Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle
tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som
grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med:
sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de
sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande.
Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga
naturen har t.ex. skyddsvärda arter.
Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig
grönska:
Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina
tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och
inspirera till nya parker och grönområden.
Soldat - det lättaste yrket i världen : En studie av kommunikationen i Försvarsmaktens rekryteringskampanj
Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara.Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..
Antaganden inom Darwins evolutionsteori analyserade utifrån den kritiska realismens ontologi
Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer.Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ?Det naturliga urvalet? och kapitel V ?Lagarna för variationen?.I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet.Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället..
Etnicitet och kön : Påverkar grupptillhörighet bedömningar av korrekthet i centrala meningar från ett vittnesmål?
Syftet med denna studie var att studera möjligheten att bedöma korrekthet i vittnens utsagor beroende av deltagarnas grupptillhörighet. I studien ingick 120 deltagare som antingen fick se en film med vittnesmål från fyra vittnen med enstaka centrala meningar eller läsa en text med samma meningar. De viktigaste mätningarna i denna studie gjordes efter signal detection theory (SDT). Resultaten visade att deltagarna inte skattade mycket över slumpnivå och ofta till och med under slumpnivå i sina bedömningar. I en hopslagning av betingelserna (text/film) visade analyserna att män generellt var signifikant sämre än kvinnorna på att bedöma vittnesmål, men att kvinnorna gör fler falska alarm än männen i bedömningen av textversionen. De funna könsskillnaderna i hur vittnesmål bedöms diskuterades..
KILEN - en ny stadsdel i Ronneby mellan resecentrum och ån
Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom
en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från
industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter.
Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom
bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda
pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny
bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket
mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.
Centrala hörselsystemets biologiska åldrande : En litteraturstudie
Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.
Ett stort leende på läpparna : - Möten i hemtjänsten
Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.
Vad anser HSB:s ledning om sin tjänstekvalitet? : En undersökning av HSB Centrala Värmland i Karlstad
SAMMANFATTNINGUnder de senaste åren har tjänstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekräftad kvalitet där förväntningarna i viss mån överträffas, kan göra att kunderna är mer intresserade av att bevara relationen med tjänsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar väl om företaget. En framgångsrik organisation försäkrar att varje medarbetare är delaktig i arbetet med att förbättra kvalitet. Denna uppsats är en undersökning på hur ledningen på HSB Centrala Värmland i Karlstad ser på tjänstekvalitet.
Tät eller grön stad? : en utredning av förtätningsproblematiken med exempel från Årstafältet, Stockholm
Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.
Lunds stadspark : finns förutsättningar för GSA-certifiering?
Målet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det på ett objektivt sätt ville jag utgå från ett standardiserat
bedömningsmaterial som även kan användas på andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillämpbart. GSA som organisation var också intressant, då det är ett relativt nytt nätverk som verkar för att uppmärksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. Därför blev min frågeställning:
Har Lunds stadspark de förutsättningar som krävs för att bli GSA-certifierad?
Med följdfrågan;
Vilka åtgärder och förbättringar skulle behövas för att nå dithän?
Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar på frågan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.