Forskning kring omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla Àr i det nÀrmaste obefintlig. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvÄrdnad vid stickrÀdsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som anvÀndes inspirerades av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats frĂ„n programmet har Ă€nnu inte studerats utifrĂ„n hur de beskriver sitt arbetssĂ€tt, deras förestĂ€llningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien Ă€r en tvĂ€rsnitts enkĂ€tstudie med kvantitativa och kvalitativa frĂ„gor som syftar till att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar. Ett tillgĂ€nglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsĂ€tt som i huvudsak integrativt.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att belysa vilka förutsĂ€ttningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivĂ„er ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer pĂ„ tre olika nivĂ„er. Den insamlade data analyserades med hjĂ€lp av deskriptiv kvalitativ innehĂ„llsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats Ă€r att cheferna har fĂ„ pĂ„verkansmöjligheter pĂ„ mĂ„nga av faktorerna som verkar hindrande pĂ„ ledarskapet och samverkan mellan chefsnivĂ„erna. VĂ„r andra slutsats Ă€r att mellanmĂ€nskliga relationer Ă€r avgörande för att förutsĂ€ttningar för detta ska skapas.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character?s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke Àr en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svÄrigheter att förstÄ och anpassa sig till de nya förutsÀttningarna. Sjukdomen pÄverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i Äldern 18-55 Är. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet fÄr en plötslig vÀndning, att inte lÀngre vara samma person som förut, att mötas av oförstÄelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förÀndras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

The aim of this thesis is to examine the historical use of "poison cabinets", or restricted shelves, in Swedish libraries. Drawing upon the theories of Mary Douglas and Michel Foucault, it also seeks to sketch a cultural and ideological context of the practice; with the emphasis on social or mental hygiene, and disciplinary aspects. Through qualitative interviews as well as digitalized recordings of librarians active during the first half of the 20th century, actual examples of poison cabinets are presented. A closer examination is conducted of past collections at Lund University Library, and two large public libraries situated in VÀxjö and Sigtuna. The essay also investigates views on library censorship, controversial literature, and other related subjects reflected in th elibrary press during the period 1916-1979.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Den hÀr uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör pÄ tidningen hade gjort ett temanummer pÄ temat Mobbning pÄ jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansÄg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansÄg dÄ att hon hade blivit utsatt för censur.Med utgÄngspunkt i de pressetiska regler som gÀller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks hÀr hÀndelsen pÄ tidningen Strömvirveln, ett Är efterÄt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i hÀndelsen, dÀribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.