Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv Cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska rekonstruktioner. Material & metod.

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hälls den smälta varma slaggen i en stråle på den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut åt sidorna från disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar både till att en värdefull produkt i form av Cement kan framställas, samtidigt som energin från den varma slaggen återvinns. I dagsläget finns dock inte tillräcklig kunskap om hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillämpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen på partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten användes istället för masugnsslagg.

Environmental destruction is a growing problem in our world. Almost every day there are new reports concerning that we have to do something about the greenhouse gasses. Simultaneously is the human constantly more eager to have a life with higher standards and therefore uses more energy. The environment is a question that is highly up-to-date and more people try to find solutions on how to save our planet. One way to decrease the energy demand is to build passive houses, where the houses don?t have any active heating.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.

Det här examensarbetet är gjort på Avdelningen för Konstruktionsteknik på Luleå Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling åt betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet är det ökade behovet/intresset av att ersätta naturballast med krossadballast, dels på grund av att naturballast är en bristvara på många ställen men även pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det är den självkompakterande betongens färska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mätts på ett par olika sätt så som flyttsättmått medan reologin mättes med hjälp av en ConTec 4 viskometer anpassad för självkompakterande betong.

Detta examensarbete har utförts på Banverket Västra banregionen i Göteborg och avhandlar den vertikala hållfasthetsfördelningen med avseende på pelarsonderingar i kalkCementpelare. Sonderingsresultaten kommer från provpelare installerade i sex provlokaler inför utbyggnaden av Riksväg 45 och Norge-/Vänerbanan i Göta älvdalen norr om Göteborg. I varje provlokal har ca 50 pelare installerats, hälften med bindemedelsmängden 90 kg/m3 och resterande med 120 kg/m3 (50% kalk och 50% Cement). Pelare har sonderats i omgångar och pelarnas ålder har vid sonderingstillfällena uppgått till mellan 3 och ca 870 dygn. Endast pelare med bindemedelsmängden 90 kg/m3 har analyserats i detta arbete.

Sulfidjord anses allmänt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmänhet är sulfidjord sättningsbenägen och krypsättningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas även som problematisk ur ett miljöperspektiv då den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sättnings- och krypegenskaper utgör svåra problem vid väg- och järnvägsbyggnad där stora mäktigheter på lösa sediment ofta påträffas. Efter väg 760 i Norrbotten påträffas just ett sådant område på 660 meter med ca 10 meters mäktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av Cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda.

Climate change is one of the most difficult problems that humans have to deal with. Today, the evidence of human effects on the climate change and the rise of temperature on earth are strong. It is extremely important that all countries get together and cooperate in order to be able to solve the problem with climate change. One step in the work on climate changes is the Convention on Climate Change, which was agreed on in 1992. The Convention on Climate Change resulted in the Kyoto Protocol in 1997. The Kyoto Protocol is an agreement between a number of industrialized countries to limit or reduce the green gas emissions.

Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det är av stor vikt att behandla dessa även i tunnare konstruktioner såsom väggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat påverka konstruktionens hållbarhet, beständighet, ljudisolering, täthet, utseende och komfort, Bernander (1998). På grund av detta är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vägg-konstruktioner av betong och har utförts på uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror på flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst är den värmeutveckling som sker då betongens huvudkomponent Cement kemiskt reagerar med vatten.

Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och stabilisering av processavfall.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.