Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök.De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet.

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess växtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt.

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning.

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning. FN definierar i sina standardregler begreppet funktionsnedsättning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.