Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.

In this essay I analyze the performative aspects relating to Marina Abramovi?'s The Artist Is Present, which took place in spring 2010 at MoMA in New York, from the context of the artist and work, institution and documentation. In this performance work, for the duration of the exhibition, Abramovi? sits completely still opposite another chair where anyone from the audience may sit. The art arises through this participation.

Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen.För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

The subject of this thesis is the history of the library at The Göteborg Museum of Art. The aim of the thesis is to depict and analyze the emergence and the expansion of the library?s holdings until 1939. To fulfill the aim, two questions are asked. The first question is: Is it possible to argue that the library?s holdings were collected to document the entire world of art? The question is formulated in relation to a comment by Susan Wyngaard.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.