This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

This thesis focuses on the problems involving immigrants and their voting behaviour in Sweden. We presuppose that immigrants vote in a far less extent than Swedish citizen according to general statistics. We try to explain and give solutions to this problem. To our help we use both integration theory focusing on multiculturalism and electoral participation theories.Starting off in these two theories, we have further analyzed a number of policies issued to solve the participation dilemma. The policies were issued in order to elevate the socio-economic standards, inform citizens and close the distance between voters and politicians.Our results show that what work best is long term ventures aiming at integrating immigrants to the Swedish society.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

Background In Nyanza in western Kenya are 30,5% of children estimated as malnourished. It is a family situation that nurses often come in contact with. Therefore it is of interest to know how nurses work with parents of malnourished children when they have a significant role in developing the family's knowledge and child health. Aim. The aim is to investigate how nurses experience that they are working with parents of malnourished children.

This thesis examines the power of developing countries within the World Trade Organization (WTO). The research question is if there is a change in the power relations between developing countries and developed countries from the establishment of the WTO in 1995 and until mid 2006, and if so, why this change is taking place? The thesis has its theoretical starting-point within regime theory and views it from a critical theoretical perspective. A multidimensional why of dealing with the concept of power is being used to answer if there is a change in the power relations? The conclusion is that there is a small change in the power relations and that the developing countries are gaining more, but limited power.

The digitalisation of adolescents? everyday lives has created new contexts in which intimate partner violence can occur. Digital intimate partner violence includes controlling, monitoring, and harassing behaviours carried out through digital tools such as social media, messaging applications, and location-sharing services. These behaviours are often normalised among young people, which makes the violence difficult to recognise and address. This study aimed to explore how school counsellors perceive and define digital intimate partner violence among students, how they describe their work with identifying and managing such violence, and which organisational and communicative opportunities and barriers they experience in preventive efforts.

With the expansion onto the international market almost a decade ago, Swedish energy corporation Vattenfall began it's breaking and burning of coal on German soil. Criticism aimed at Vattenfall peaked in the mid 2000s with the revelation of large quantities of carbon dioxide emissions and the re-location of villages and graveyards in German states Brandenburg and Saxony. The purpose of this thesis is to show where the responsibility for these activities lie. By analyzing the history of, and the political debate surrounding, Vattenfall, I will show that the prevailing policies of right- as well as left-wing parties in the 20th century were all, regarding this matter, market oriented. I will also show that these market promoting policies made possible a situation where the transparancy of, and state control over, Vattenfall were close to eliminated.

Syftet med arbetet är att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de värderar det. Två artiklar innehållande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, även en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar påverka kunskapsledningspraktikernas definition och värdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstår från resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med någon social interaktion, men att det krävs näring och styrning för att öka värdet för organisationen..

I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.