SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen.

Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig.

The aim of this study was to increase the knowledge about if and how the National Value System?s goal of a life with dignity for the elderly pervades the work in home care organisations. The study was based on a qualitative research method and was conducted through interviews with professional care givers in home care organisations, there were five individual interviews and one pair interview. The background for this study was the National Value System for the eldercare that was introduced in 2011. The theory of New Public Management and the concept of Rationality of Caring were used to analyse the result.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their Caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their Caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

On children born with a complete cleft lip and palate (CLP) the repair of the alveolar ridge doesn´t take place before the children are about ten years old. This results in that they have a residual cleft in the alveolar ridge during their early childhood. This residual cleft, and the oronasal fistulas that may appear after the repair of the hard palate, can result in a negative influence on the speech of the children. Thereby it may be necessary with cover for examplewith a palatal plate or an obturator. At the Department of Orthodontics, at Linköping University Hospital, Sweden, some of the children with CLP undergo treatment with sustained palatal fistula obturation in order to cover fistulas or residual clefts.

SammanfattningDet här arbetet är en litteraturstudie. Arbetet tar upp litteratur om kommunikation i vården främst från humansidan, men även en del veterinärlitteratur. Arbetet tar upp grunden för kommunikation och olika kommunikationsmodeller. Vidare tas sjuksköterskans roll upp och hur den kan påverka relationen till patienten genom professionalism, empati, människosyn och medmänsklighet. Det handlar även om vad litteraturen säger om effekten av behandling som ett resultat av kommunikation samt hur man kan mäta effekten av behandling.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation.Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov?Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie.

Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom.

In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences.The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.