Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Syftet med denna uppsats är att belysa en del av problematiken kringundertextning av utländska filmer. Analysen är begränsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar på bland annat följande frågor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier använder undertextare vidöversättning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrån tal till skrift i undertexter kan dels bero på normer, men också påundertextarens arbetssituation framförallt med tanke på tid ochhjälpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja använda deingreppsstrategier som kräver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lågt antal av ingreppskategorinstrykning i förhållande till vad jag hade förväntat mig.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

The purpose with this thesis is to investigate how to design a urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

Many design agencies and designers like to see design as a longtime strategic investment for any company. However, knowledge of design as a strategic resource depends on ones professional background and ones knowledge of design as such. It is common today that clients meet design agencies and therefore design with a certain skepticism concerning its role in the company. Within the prodctdevelopment-process the company?s different functions meet.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur kuratorer på ungdomsmottagningar i Göteborg tänker och resonerar kring ätstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstås utifrån olika perspektiv på sociala problem. Vi har även lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet ätstörningar.Vi har använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhämtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. Vår ambition var att få nära beskrivningar av våra informanters synsätt. Vid vår analys har vi använts oss av teorier som handlar om olika sätt att se på sociala problem.

Uppsatsens syfte är att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hållningar av barn mellan 0-12 år som är placerade på institution. Behandlingsassistenterna kommer från två olika institutioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strävar efter att förstå behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hållningar och att titta närmare på hur talet kring hållningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa är vägledande i analysen.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

AbstractTitle: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör när jag vaknar är att logga in på Facebook. En studie om hur användare av de sociala nätverken upplever den användargenererande produktionen.)Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per MagnussonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production.Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people.

The purpose of this study is to hightlight experiences of living in a relationship where BDSM is being exercised. The acronym is an umbrella term for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism. The study is based on qualitative interviews with five persons who define themselves as BDSM practitioners. The overall questions of this study are: How does the BDSM practice appear in everyday life? How did the practice start and how has it developed over time? What's included in the sexual BDSM practice? The empirical material has been analyzed with interactionism as the theoritical framework. The picture that emerges is complex.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare beskriver sitt lärarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lärarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lärarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhållande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar på inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkänt? skickliga lärare? som utnämnts till förstelärare och genom livshistorieintervjuer.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.