Hemoglobin is built up from protein and heme groups which give the blood its red colour . Hemoglobin transports oxygen and carbon dioxide between the lungs and other tissues in the body. Normally, a piglet has a hemoglobin value of 130-150 gram per liter blood, and the lower limit before anaemia appears is 80 grams per liter blood. The immune defense is also dependent upon the presence of iron in hemoglobin, since iron participates in different enzyme systems. When the piglet develops anaemia, it becomes pale and thicker around the neck.

Detta är ett examensarbete inom textil produktutveckling som har sin grund hos uppdragsgivaren Bellaobastian. Syftet med rapporten är att ge en inblick i miljöarbetet i värdekedjan hos mindre konfektionsföretag, vilka svårigheter som kan förekomma och hur den hållbara utvecklingen kan effektiviseras. Vi vill ge mindre svenska konfektionsföretag råd och förslag om hur de kan uppnå en tillfredställande nivå på deras miljöarbete utan tillgång till enorma resurser.Vi har utfört intervjuer, litteraturstudier samt jämförelseanalyser mellan företagen H&M, ACNE och Lindex. Vid diskussion och analysarbetet var det tydligt att miljöarbete i värdekedjan är en komplex process och att det är flera aspekter som spelar in.Vi har kunnat identifiera åtgärder som företagen kan utföra i hopp om att uppnå en mer hållbar utveckling, både specifika som tex, materialval men även mer övergripande som att ändra sitt synsätt. Åtgärderna vi kunde påvisa kretsar kring:- Minska överkonsumtion och effektivisera resurssparandet- Minska koldioxidutsläppen- Använd miljöledningssystem och märkningar- Ändra företagets synsättEn av slutsatserna vi kunnat konstatera genom våra undersökningar är att det inte räcker med att åtgärda problemen.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.