Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.

Begreppet venture capital är relativt nytt i Sverige. När en venture capitalist träder in i ett företag går denne ofta in i styrelsen, vilket leder till att venture capitalbolaget kan påverka företaget på olika sätt. Vårt syfte är att identifiera hur den strategiska, taktiska och operativa styrningen påverkas av att ett venture capitalbolag träder in i företagets styrelse. Vårt syfte har även varit att identifiera vilka problem och möjligheter som kan uppstå när styrningen påverkas. Efter att vi studerat ett venture capitalbolag och ett av deras portföljföretag kom vi fram till att i deras fall är det framförallt den strategiska styrningen som har påverkats.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

Celebrities used in advertising has recently been something that consumers have come in contact with on a daily basis. Corporations use celebrities and their attributes as positive reinforcement and association towards the company or their marketed product.Through increased usage of media, the consumers to this advertising technique have been given an opportunity towards better insight into celebrities? daily life. People are not only receivers of advertising, they are also media producers for the medias agenda. This makes everyone significant in the distribution of advertising.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.

This paper examines how pupils with a non-Swedish background, in a secondary school in Stockholm?s suburban, Sweden, interpret and absorb the contents of school-room classes. It also examines whether the interpretations are influenced by a power-relation between teacher and pupils. The pupil?s interpretations, including their values and perceptions as regards to the content, are central to our study.Firstly, classes on world conflicts and corporal punishment for children were observed and these observations were the foundation to this study.

The aim of the study is to gain a deeper understanding of how young people's current identity is affected by their criminal background. We also want to understand the impact of resources in these young people?s social networks (that is their social capital) on their life course and formation and reformation of their identity. The theoretical frameworks used (as a tool to be able to analyze the empirical data) are theories of stigma, identity and social capital. The empirical study was conducted using semi-structured interviews that focused on questions about the life-story of informants.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor? Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ?fält? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett värderingsverktyg för företag. EVA är först och främst ett internt styrmedel och prestationsmått, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nämnas mer och mer i värderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA på att ge aktieägare och långivare en skälig avkastning på deras satsade kapital. Räcker inte företagets avkastning till detta ändamål har ej en acceptabel prestationsnivå uppnåtts.

Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crisesPurpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus.Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar.