Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a ?norm? against the norm, as well as affected by the norm.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningarEnligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author?s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21) This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability.

This thesis examines the ways in which adaptation and vulnerability are framed in national and sectorial policy-documents dealing with expected societal impacts of climate change. By using theories of discourse and ideology, the analysis aims to find and understand important ideas and presuppositions that are explicitly or implicitly expressed in these documents in order to make possible and tangible the institutional production of policy within the potentially far-reaching problematique of climate change adaptation and vulnerability. The analysis shows that there are two main perspectives through which vulnerability and adaptation are framed; one focusing limits to societal robustness; and one contesting the institutional capacity to implement adaptations. The author understands these framings as complementarily optimizing preconceived social and economic relations, something that might, in fact, reduce the response capacity of people..

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som har en dålig prognos och där ett stort antal människor insjuknar årligen. Det är en sjukdom som leder till många och svåra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children?s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children.In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children?s problems.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one smallmunicipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults formore than one year and what the causes might be. To answer our research questions aqualitative research method was used and four social workers were interviewed. The resulthas been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individuallevel and linked to previous research. Our results show that although young adults are anexception for long duration for financial support, there are those who lack other means ofsupport for a long time. The results also show that young adults often are recurring in thesocial services, and they are long-lasting.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården.Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats.Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid.