Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

Jag följde under ett par mÄnader ett antal elever och studenter i ett projekt som pÄgick under hösten 2007. UtifrÄn en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger pÄ en Foucaultsk förstÄelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video dÀr dokumentationens form och innehÄll bestÀmdes av den som blev dokumenterad: tvÄ av tio elever och tvÄ av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolÄngt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvÀrdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som anvÀnts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svÄr att förankra hos deltagarna och ansatsen att lÄta dem styra över materialet blev svÄrare att förverkliga Àn jag förestÀllt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler Àn fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta anvÀnde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att lÄna in argument frÄn utanpÄliggande diskurser, frÀmst frÄn skolans vÀrld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstÄnd genom bland annat arbetsvÀgran..

The following paper is a study about how three Swedish workingclass news papers, Arbetet, Norrskensflamman and Ny Dag, describe and stigmatized the common strike braker in may 1931. I chose in particulary this month because of the tradgic events in Ådalen 14th of may 1931, where five citizens got killed by the Swedish military during a friendly demonstration and the strike braker was a part the unrest that was embossed among the organized workers in Sweden..

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. FrÄn ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan gÄr i linje med hans resonemang. MotstÄndaren Àr inte lÀngre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte upptrÀder pÄ ett militÀrt traditionellt sÀtt. Numera Àr andra entiteter Àn plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Migrationsverket har kritiserats hÄrt för att inte ha tillrÀcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrÄgor, eftersom mÀnniskor nekats uppehÄllstillstÄnd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. MÀnniskor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella lÀggning som skÀl, eftersom det inte klassats som tillrÀcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgÄ frÄn en heteronormativ diskurs som Àr diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhÀlleliga normer som pÄverkar hur mÀnniskor behandlas. Med hjÀlp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

Bakgrund: Flera rapporter visar en   sĂ€rskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vĂ„rden och livskvalitĂ©n   för denna grupp anses generellt försĂ€mrad jĂ€mfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid dĂ„   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svĂ„r komma-ut-process. I vĂ„rdsammanhang finns inte tillrĂ€cklig förstĂ„else för Ă€ldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvĂ„ra bemötandet och leda till ett vĂ„rdlidande för patienten.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva Ă€ldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid dĂ„ deras sexuella lĂ€ggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer Ă€gde rum med sju personer över 65 Ă„r som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella lĂ€ggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehĂ„llsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering frĂ„n omgivningen. Erfarenheter av negativa kĂ€nslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrĂ„gasĂ€ttande kring sin situation.

This paper is based on a quantitative survey. The study aims to answer the questionwhich media young people rather use to take part of the news. The results showthat young people today in Kalmar preferably and often read newspapers on theInternet and mobile phone.The questions asked was about which media they usually use, the level ofconfidence they had in various media, how interest was in different newscategories, willingness to pay for online news and background issues relatedsubjects. The survey was aimed at high school students in Kalmar and weredistributed and collected on-site at the schools. What was remarkable among theresponses was that young people largely had access to a morning newspaper athome and said that they would consider subscribing to one in the future.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt? Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt?Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.