Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan sÀga nÄgot om vilken diskurs kring kön detta grundar sig pÄ. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som Àr koncentrerad kring kön och betyg. DÀrefter gör jag en genomgÄng av tidigare och aktuell forskning inom omrÄdet. Jag redogör för mina teoretiska utgÄngspunkter, som Àr genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur mÀn och kvinnor framstÀlls i bild och text i Aftonbladets rapportering frÄn herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta pÄ hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig Ät i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns nÄgon tydlig manlig och kvinnlig diskurs pÄ bilderna, samt hur vÀl min undersökning stÀmmer in pÄ beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg anvÀnde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var vÀldigt vanlig i de krönikor jag studerade frÄn herr-VM 2006 men knappt nÀrvarande i krönikorna frÄn dam-VM 2007. Journalisterna vÀver; i krönikorna frÄn herrarnas VM-slutspel, in lÀsarna i en förestÀlld nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhÄllande till ?dom andra?.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka flyktingrÀttsrörelsen i Sverige ur ett motstÄndsperspektiv för att kunna kartlÀgga motstÄndsmetoder, svara pÄ vad som utgör motmakten mot vilken motstÄndet riktas samt visa vilken roll rörelsen anser sig ha. Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med personer som Àr engagerade i nÄgra av rörelsens grupper, samt pÄ litteraturstudier. Litteraturen kring rörelsen i Sverige har varit mycket bristfÀllig och dÀrför Àr min uppsats fokus motiverad. Uppsatsen har fallit inom ramarna för motstÄndsforskning men ocksÄ anvÀnt sig av teorier utvecklade i maktforskning och forskning pÄ sociala rörelser.Studien visar att flyktingrÀttsrörelsen i Sverige Àr en heterogen rörelse med en bred repertoar av praktiker och strategier för motstÄnd, vilka jag har kategoriserat i en motstÄndstypologi. Flera metoder sammanfaller med metoder som beskrivits i studier av motsvarande rörelser i andra lÀnder.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Uppsatsen belyser hur det Àr att som kvinna leva med ADHD dÄ detta Àr ett relativt outforskat omrÄde Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur det Àr att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet pÄverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill Àven ha reda pÄ hur kvinnorna upplever att de hanterar sina kÀnslor samt hur deras kÀnslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla fÄtt sin diagnos i vuxen Älder. Kvinnorna har med egna ord berÀttat hur de upplever att det som kvinna Àr att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjÀlp av Erving Goffman?s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker frÄn mÀngden.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap dÄ de saknar arbete Àr ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhÀllet kan bland annat ske genom arbetstrÀning. Att ta ett riktigt arbete Àr oftast ett för stort steg att ta nÀr personer med psykiska funktionshinder skall komma Äter till arbetslivet.Syftet med min studie Àr att undersöka vad arbetstrÀningen betyder för mÀnniskor med psykiska funktionshinder. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstrÀnar pÄ olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

This bachelor thesis investigates the discourses on violence among pupils in a school environment. The overall aim is to gain knowledge on how it is researched, interpreted and understood. The methods employed are genealogical analysis, discourse analysis and intersectional analysis. The analyzed texts consist of research reports, articles, dissertations and government authority guidelines. The theoretical framework drawn upon is post modernistic theory, social constructivism and intersectional theory.

MÄlet med det hÀr arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlÀttar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundÀrt mÄl har varit att diskutera hur relevant Flash Àr för ljuddesign pÄ webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersÀtta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fÄtt namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn anvÀnder Web Audio API, den nyligen föreslÄdda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende pÄ vilken typ av webbsida den anvÀnds för och hur en besökare anvÀnder denna webbsida.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) Àr en kronisk sjukdom som successivt försÀmrar det mÀnskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslÀngd. Detta innebÀr att antalet personer med HIV kommer att öka och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vÄrdkontexter Àn enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmÀrksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte dÄ finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var tvÄ kvantitativa och Ätta kvalitativa.