Studien genomförs pÄ ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte Àr att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De tvÄ frÄgestÀllningarna som behandlas i studien Àr: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrÄn teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Det finns dock viktiga omrÄden dÀr nivÄn av jÀmstÀlldhet kan ifrÄgasÀttas som Àr viktiga för socionomer att uppmÀrksamma. Det omrÄde som uppmÀrksammas i denna studie Àr hur unga tjejer producerar och reproducerar kön utifrÄn ett heteronormativt perspektiv. Analys av enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju baserad pÄ teorierna heterosexuell matris, stigma och kÀrleksideologi visar att tjejer gör kön pÄ ett mycket medvetet sÀtt dÀr tjejer och killar görs olika, samt att de som inte konstruerar sin kvinnlighet rÀtt stigmatiseras. Slutligen finns en stark tro pÄ belöning för den som konstruerar rÀtt, vilken Àr den eviga kÀrleken.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Bakgrund: Idag berÀknas minst 40 miljoner mÀnniskor leva med den kroniska sjukdomen HIV. NÀr HIV blev kÀnt under 80-talet ansÄg mÄnga att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut frÄn samhÀllet. Kunskapen inom omrÄdet har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhÀllet och inom vÄrden kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

FörestÀllningar kring maskulinitet och vÄld Àr i dagens samhÀlle nÀra sammankopplade och har sÄ varit Àven historiskt. Denna studie har som mÄl att undersöka hur dessa sammankopplingar pÄverkar mÀn som trÀnar och tÀvlar MMA och hur det pÄverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mÀns instÀllning till vÄld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram pÄ en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning Àr att en tillsynes motsÀgelsefull bild kring vÄld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet pÄ ett sÀtt som sÀllan accepteras mellan mÀn i samhÀllet utanför.

Denna studie belyser hur tvĂ„ myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fĂ„ngar med mĂ„l att nĂ„ en förĂ€ndring. Återfall i brott Ă€r ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna mĂ€n i Sverige Ă„terfaller inom tre Ă„r. Brist pĂ„ uthĂ„llighet och lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla Ă€r tvĂ„ orsaker till Ă„terfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad pĂ„ information frĂ„n tre informanter som arbetar pĂ„ KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjĂ€nsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhĂ€llet) och Arbetsförmedlingen. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vilka metoder som anvĂ€nds för att hjĂ€lpa de frigivna att hitta och behĂ„lla ett arbete. Vi vill Ă€ven titta pĂ„ vad orsakerna bakom Ă„terfall kan vara och hur vĂ„ra informanter arbetar för att motverka Ă„terfall. VĂ„rt val av teorier Ă€r Careership, stigma och Focault's maktteori.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga hur lÀroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framstÀller den icke-kristne individen och hur denna framstÀllning förÀndrasöver en period av 150 Är. De frÄgor uppsatsen har besvarat Àr dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framstÀllsoch dels vilka diskursiva förÀndringar som kan utlÀsas i materialet över tid. Forskning pÄlÀroböcker ur ett historiskt perspektiv Àr ett eftersatt omrÄde, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull lÀroboken Àr för elevernas lÀrande. Fyra lÀroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare anvÀnts vid Hvitfeldtska högre lÀroverk i Göteborg.Den fjÀrde lÀroboken Àr utvald utifrÄn att den Àr utgiven efter den senaste skolreformen.