Mitt syfte var att ta reda pÄ hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen pÄ grund av deras skolform och om sÄ Àr fallet hur de hanterar det. JaganvÀnde mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning Àr extrahjÀlpen, nÄgon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utlÀsa frÄn intervjuerna Àr en kÀnsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrÄn att man inte kan och bör dÀrför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning fÄr bra hjÀlp.

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

 SammanfattningStudiens syfte Ă€r att undersöka hur olika lĂ€rare talar om den egna betygsĂ€ttningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lĂ€rare intervjuats, och dĂ€refter har jag anvĂ€nt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sĂ€gas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begrĂ€nsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien Ă€r att det existerar en stor grad av tolkningsföretrĂ€de som genomsyrar lĂ€rarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvĂ„rar och förhindrar de undervisande lĂ€rarnas förmĂ„ga att uppnĂ„ möjligheterna att sĂ€tta rĂ€ttvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna Ă€r delar av en komplexitet som omgĂ€rdar svĂ„righeterna med betygsĂ€ttningen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasÄngerskas yrkesliv.

Martin Martinsson var en folksÄngare pÄ Orust i BohuslÀn. Syftet med uppsatsen Àr att studera sÄngaren pch hans repertoar och att dÀrmed belysa en viktig del av den bohuslÀnska folkmusikskatten. En beskrivning görs av BohuslÀn och Orust som bakgrund och miljö för vistraditionen.Slutsatsen som kan dras av uppsatsen Àr att Martin Martinsson blev en kÀnd folkvisesÄngare av tillfÀlligheter som hÀngde ihop med musikforskarnas intresse för folkmusiken i BohuslÀn..

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns nÄgra skillnader mellan hur transsexuella mÀn respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. DÀrför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas Àven utifrÄn de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur vÀl de passerar som deras upplevda kön.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nĂ„ en ökad förstĂ„else för vilken betydelse samvaron och relationerna pĂ„ TrĂ€ffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och vĂ€lmĂ„ende. DĂ„ med uppmĂ€rksamheten riktad sĂ€rskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhĂ€mtat vĂ„rt empiriska material. För att besvara vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi analyserat det empiriska materialet med hjĂ€lp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, Àr uppsatsens primÀra syfte att jÀmföra hur de bÄda aktörerna framstÀller sig sjÀlva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras dÀrefter om nÄgra delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat stÄr hos bÄda aktörerna mÄnga exempel pÄ en vÀlvillig attityd att finna och de bygger genom sin framstÀllning upp en identifikation med sina respektive mÄlgrupper. Skillnaderna dem emellan Àr emellertid större Àn likheterna.