Sök:

Sökresultat:

33 Uppsatser om Canis familiaris - Sida 2 av 3

Välfärdsproblem och etik inom hundavel

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Wolf movement patterns and the distribution of moose kills : implications for human harvest?

Most studies regarding wolf (Canis lupus) predation on moose (Alces alces) have focused on the total annual consumption of moose within a wolf territory but few have tried to describe the spatial impact of wolf predation on a local scale. In this study I have analyzed wolf movement data, wolf predation, moose hunting statistics and moose hunter observations to investigate how wolf predation affects the human harvest of moose in Scandinavia. Since wolves prey on mostly juvenile moose during summer, analysis of their summer movement patterns is crucial to understand its impact on the human harvest later during autumn. In this study both reproducing (n = 45) and non-reproducing wolves (n = 12) reduced their movement range during summer to 66% and 67% of their annual movement range, respectively. Reproducing wolves increased their movement range from early to late summer while non reproducing wolves did not.

Lactobacillus reuteri som probiotisk terapi mot bakteriell vaginit hos avelsråttor :

Lactobacillus reuteri has been used as probiotics in piglet and chicken feedings as well as in different diary products for humans. In this EEF-work I have shown that L. reuteri can be an alternative for treatment of vaginitis in laboratory rats used for breeding. In a breeding stock with 3000 animals some animals had a vaginal infection with ??haemolytic streptococci group G.

Social and economic consequences of wolf (Canis lupus) establishments in Sweden

Wildlife contributes with many benefits to humans but also brings economic costs. From being eradicated in Scandinavia the grey wolf (Canis lupus) is returning to South-Western Sweden and people are not used to its presence. In Scandinavia carnivores have to co-occur with humans in a landscape used for many different interests. Consequences of wolf establishments are e.g. competition for moose, depredation on sheep and attacks on hunting dogs.

MDR1-mutationen hos hundar

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Kryptosporidier - smittvägar samt riskfaktorer för infektion hos människor

Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värddjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

Attacks on humans in Sweden by bear, wolf, lynx, wolverine, moose and wild boar in relation to Swedes? fear for these animals

It is not easy to understand people?s fears since they are not always a logical reflection of the danger in certain situations. This study is an attempt to give a scientific view of the potential danger that certain animals in Sweden pose and compare this to Swedes? fear of these animals. A report shows that Swedes? have a certain amount of fear for being attacked by a wild animal in the forest and this fear has increased for certain animals over the last years.

Relationen mellan varg (Canis lupus) och människa : genom historien och i nutid

Rovdjursfrågan i Sverige är en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss på vargen. Det finns många olika åsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp några orsaker till de olika åsikterna. Vargen är ett väldigt skyggt djur som under naturliga förhållanden inte gärna närmar sig människor. Trots detta har den fått ett oförtjänt dåligt rykte.

Prevalens av Sarcoptes scabiei hos thailändska gatuhundar :

The aim of present study was to evaluate the prevalences of Sarcoptes scabiei in Thai stray dogs. The study was performed in Pattaya, Thailand, and included 62 stray dogs, all cross-breeds. Degree and type of skin lesions, and presence of macroscopic ectoparasites were recorded for each individual. Blood samples were collected to determine the seroprevalences of IgG-antibodies against S. scabiei with ELISA.

En grav är mer än bara en grav... En metodutveckling av tafonomi som redskap att förstå olika anläggningar med djur

This paper deals with a taphonomic study of contexts with osteological material of dog (C. familiaris L.) from the Mesolithic and Neolithic of Sweden and Zealand, Denmark. The general aim is to develop and test a method to try to understand the activity behind and define specific archaeological structures. My questions also regards to wether a taphonomic analysis of the material could be used to identify treatments as wrapping and contraction of the dogs, but also dismembering and other preparations of the body. The study focuses on the relation between the space of decomposition, disarti-culation of the joints, evidence of wall effect, cutmarks, weathering and signs of postdepositional arrangements.The analysis is based on contexts from the materials Hornborgasjön, Vedbæk, Skateholm I and II, Sjöholmen, Ertebølle, Bökeberg, Bredasten, Löddesborg, Bergsvägen and Röekillorna, dating from early Maglemose culture to Neolithic Battle axe culture.The analysis shows that a closer study of taphonomic processes can be used to identify different structures as graves, offerings, religious and non religious contexts or parts of animals, probably put into the ground as waste.

Rabies hos afrikansk vildhund, etiopisk varg och tamhundar i Afrika

Rabies är en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjärnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrånkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem världen över, men jag har valt att fokusera på Afrika där sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje år. Värst drabbade är fattiga människor på landsbygden. Man räknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror på smitta från domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade är barn under 15 år.

Besökares påverkan på Nordens Arks vargflock :

Zoo animals can be more or less disturbed by the presence of care takers as well as visitors. This may lead to stress and/or abnormal behaviour. The purpose with this study was to give a time budget of the behaviour of the captive wolves? (Canis lupus) and occurrence of behavioural disturbances and how this is affected of human visitors. For this purpose the wolves at Nordens Ark have been studied during off season as well as on season. The zoo Nordens Ark is an idealistic foundation which was founded in 1988 and is located at Åby säteri, 130 km north of Gothenburg.

Glappet i den svenska vargattityden - en fråga om närhet till naturen?

Humans attitudes towards different animals are very complex were culture, genetic, psychology and evolution are some of the factors that influence. The order of animals that can provoke the most intense and extreme attitudes, both positive and negative, are the carnivores. Wolves are a constant debate in Sweden and even though a big part of the population are neutral towards the wolf, a clear friction of the attitudes can be seen. Some factors that have been seen to influence the attitude are age, education and the size of the hometown. The aim of this study is to investigate whether outdoor activities, time spend in rural areas, and time spent in a weekend cottage, also correlate with attitude towards wolf.

Pasteurellainfektioner orsakade av kattbett

Kattbett är vanliga både inom veterinär- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sår som är svåra att rengöra och lätt blir infekterade med bakterier från kattens munflora. Rodnad, svullnad, värme och ökad känslighet i området kring bettet är karakteristiska symptom som uppstår i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett är huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men även allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta är fallet när människor blir bitna, då händer och armar är de vanligaste lokalisationerna för kattbett.

När jagar vargar vildsvin? : en utsikt för svenska förhållanden

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->