Bakgrund: Smärta är ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom äldrevården. Smärtbehandling finns att tillgå, trots detta är smärta underbehandlat hos äldre patienter.Syftet: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smärta i omvårdnad av äldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smärtbedömningsprocesser, smärtbedömningsmetoder och smärtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smärtidentifiering, smärtbedömningssvårigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smärta, smärtobservation, smärtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smärtbedömning behövs en god relation till patienten, närstående och övrig personal där kommunikation har central roll. Sjuksköterskan måste tro på patientens egen skattning och smärtupplevelse..

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier.

In this study, 29 calves were dehorned by heat cauterisation at the age of 1 to 8 weeks. Before the procedure, the calves were given local anaesthetic but were not sedated. In connection with the dehorning, 14 calves were given the non-steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) meloxicam and 15 calves were given placebo. During the following three days behavioural studies were performed to investigate if the different treatments had any effect on the calves´ postoperative behaviour. Head shakes, head rubs, kicks and ear flicks were studied, as earlier studies have shown that an increase in these behavioural patterns suggests postoperative pain.

Background: Vacuum assisted closure, VAC, is a method which can benefit wound closure. There are not many reliable studies about the effects of VAC in different types of wounds. Previous studies have shown that patients have experienced pain during dressing changes.Aim: The aim of the study was to survey in what kind of wounds the vascular surgery ward have been using VAC, to study the treatment process of VAC and how it has been documented and also to investigate if patients with VAC experienced pain during dressing changes.Method: The patients were chosen from a ledger, which contained 77 patients that had been treated with VAC on the vascular surgery ward. Data were collected with a journal survey protocol.Results: The result is based on 67 patients with a total of 79 wounds. VAC was shown to have a good effect on wound healing and infected surgical wounds were the most commonly wound category undergoing treatment with VAC.

En artikelserie om livmoderhalscancer.I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje år med cellförändringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett ärr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde..

Introduction: For the adolescent to be diagnosed with cancer could be turbulent and life may end up in tatters. A cancer diagnose affects the adolescents' relationships with parents, friends and new acquaintances. For teens that are affected by cancer, losing peer relations are a great fear and to maintain friendship can be one of several challenges during this period.Purpose: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of peer relations after being diagnosed with cancer.Method: Qualitative interviews with four adolescents were conducted and collected data were analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The result shows that peer relations got affected in both positive and negative ways. This is reported in three categories; ?Losing friends?, ?Friends matter? and ?Changed friendship?.

Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier.

To receive a diagnosis of pancreatic cancer can lead to a tremendous change in a person?s life. Thoughts regarding death may cause a personal crisis which can have negative influences on the patient?s social, mental and spiritual state. Most people with pancreatic cancer are diagnosed in a late stage of the disease.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (Herceptin®) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients.

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv.

Background: Many Swedish inhabitants origin from different countries with different cultures that may show pain in other ways than Swedes. The Swedish law stress that nursing care should be done individually according to the patient's capabilities and needs. Aim and Method: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of encounters with patients from other cultures with pain, and also their next of kin. Qualitative interviews were carried out with seven nurses. The interviews were analysed with the starting point in Giger and Davidhizars Transcultural Assessment Model and the six phenomena: communication, space, social organisation, time, environmental control and biological diversity.

Att leva med hematologisk cancer medför förändring av människans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kämpa mot osäkerhet och oro, att känna begränsad tillvaro och påverkan på livskvalitén, att känna behov av stöd från omgivningen och att behålla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med känslor av fullständig chock.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.