Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

This essay is about the risks of reporting science through media. We have exemplified the problems with the alarm about acryl amide that came in 2002 through the diffusionist model. From the beginning it was a debate about how dangerous acryl amide is to us humans, but later on it developed to be a debate about whoever did wrong in the intermediation, because later on it came out that acryl amide maybe didn?t cause cancer at all and the scientists didn?t know how to prove if it did or didn?t. In our essay we have based our theories about how the diffiusionist model often is inadequate, with theorists as Stuart Allan, Anders Ekström and Dorothy Nelkin..

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år. Ca 35 % av all cancer går inte att bota, och vården blir palliativ. Även de närstående påverkas, och är i behov av stöd från sjukvården.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvården för närstående till patienter med cancer i palliativt skede som inte är anslutna till hemsjukvård eller hospice.Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sju intervjuer där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Närstående upplever sig i stort erhålla ett gott stöd från den onkologiska slutenvården. Viktigast upplevs att som närstående bli sedd och bekräftad, samt att erhålla lagom mängd information löpande under vårdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd från familj och vänner, gör att närstående känner sig trygga.

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet.

Background: Cancer disease is one of the most common diseases in Sweden andradiotherapy is one of the regimens available for the treatment of cancer. Radiotherapycan be delivered as single treatment or be divided into several fractions that last forweeks. Radiotherapy can cause side effects that may occur during or at the end oftreatment. Information and communication is an integral part of all treatments and care.The oncology nurse should attempt to ease for the patients to communicate, participatein the care, receive information and enhance the ability to self-care.Aim: The aim of the study was to examine the patients? needs for communication andinformation with oncology nurse during their meeting through radiotherapy.Method: This pilot study was conducted on six patients with different cancer diagnosis.It was a qualitative study, were data was collected through individual interviews usingsemi-structured questions.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Aim Our aim is to highlight perceptions of fibromyalgia among health care personell.MethodsA systematic literature review conducted with a deductive approach.FindingsHealth care personell felt insecure because of a lack of understanding which lead to avoiding contact with these patients. Many felt that the fibromyalgia patient was categorised and that they would have been better served with another name of their disease. There was a great distrust against the diagnosis and its aetiology. The patient was perceived as troublesome, illness-fixated and draining the personell of energy. The paradox that the patient is looking so healthy but bearing so much pain was confusing for the health care personell.Conclusions Communication and an empathic encounter was identified as important elements for patient care.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.