Jumper´s knee is a common overuse injury due to repetitive microtrauma to the patellar tendon. It is especially common among athletes who are involved in sporting activities that involve jumping or fast running. The term jumper´s knee was adopted after Blazina published his original paper in 1973. Its pathology can be considered as a partial or total rupture of the patellar tendon in one of its three insertions. The aim of this literature study was to review the methods used to treat this condition and the results obtained focusing on pain relief and returning to previous sport or level of activity.

The aim of this study was to develop and psychometrically evaluate an instrument for measuring the impact from chronic pain on daily life. Traditionally psychometric evaluation is done with parametric methods even if the items are ordinal data. In this study the instrument to be developed is solely based on ordinal data, and the psychometrically evaluation is done with both traditional methods (i.e. parametric statistics) as well as with non-parametric methods. These two different ways of psychometrically evaluation are then compared with each other.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Att vara förälder till ett barn med cancer innebär sårbarhet, det är en traumatisk situation och en påfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen använder de sig av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan coping och anpassning hos föräldrar till cancerdrabbade barn och beskriva copingstrategier som var relaterade till bättre och sämre anpassning. Metodbeskrivning: Litteratursammanställning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter år 1997.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

Cancersmärta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej får en tillräcklig smärtlindring. Det är av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vården som ges i dag), för att på så sätt ge ett komplement till de patienter som inte erhåller tillräckligt god smärtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har på smärtpåverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som använts för att mäta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes där sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats användes.

Bakgrund: Cancer är en allvarlig och ibland livshotande sjukdom som kan innebära ett stort lidande för den drabbade. Lidandet kan vara såväl fysiskt, psykiskt, socialt som andligt/existentiellt. Vanliga fysiska och psykiska symptom vid cancersjukdom kan vara smärta, illamående, ångest, nedstämdhet/depression, samt sömnsvårigheter. Massage och beröring tillhör de alternativa och komplementära behandlingsmetoder som användes inom omvårdnad för att trösta, lugna och ge lindring åt patienter med svåra sjukdomstillstånd. Massage- och beröringstekniker användes inom flera olika områden t.ex.

Vectors based on lentivirus backbones have revolutionized our ability to transfer genesinto many cell types. Lentiviral vectors integrate into the chromatin of target cells and do not transfer any viral genes causing vector replication. Both of these features arecommonly used in gene therapy and have been used clinically in individuals sufferingfrom cancer, infections and genetic diseases. It has been discovered that T-cells can be genetically modified to be used as effective weapons against cancer: therefore virus mustbe produced to deliver the gene of interest into the T-cells. In this project, lentiviralvectors have been produced to transfer the gene coding for a chimeric antigen receptor(CAR) which is directed to CD19 on B-cells.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

BakgrundUngdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

Abstrakt All around the world there are a lots of people that suffers from chronic pain. One great factor for the devolopment of chronic pain is the phenomen fear-avoidance/kinesophobia that appear to have negative effects on rehabilitation of chronic painproblems. The aim of the present study was to describe and identify how patient that took part in a rehabilitationprogram in year 2004 and 2005 with focus on behaviourchanges estimate their fear-avoidance/kinesophobia and examine if there was any changes estimate fear-avoidance/kinesophobia respectivly before and after and respecivly before and 12 month after the rehabilitationcourse. The study had a describing prospecitive design. Data was collected by the Swedish version of Tampascale for kinesophobia.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.