The aim of our thesis was to describe how the connection between co-dependent relatives and the alcohol-dependent influences the family into changes in their teamwork.Our purpose was also to answer the following questions: How is it living with an alcoholic? Are there any differences in how men and women feel and behave in their relationship with an alcoholic? Are factors like cultural belonging, genre or social class important for how the co-dependent relatives feels and behaves and handle their co-dependency?To answer these questions we made twelve thematic qualitative interviews with six adult children to alcoholics and six people married to alcoholics. We compared the results of these interviews with earlier research. We also applied System Theory and Goffman's Role Theory, as well as Bourdieu´s Capital and Habitus concept.We believe that co-dependency is a family divergence that is very similar to family disease, but that a change in attitude can trigger recovery. According to the interviews many spouses stand by their alcoholic husbands and do actions that perpetuate the alcoholic dependence and thereby hold back any recovery.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos år 2013. I åldersgruppen 20 till 34 år rapporterades år 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande ålder men drabbar även yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom är för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården.Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med undersökningen var att utvärdera effekterna av behandlingen i projektet ?Rehabilitering med samtalsterapi och yoga? med avseende på upplevt fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande, samt undersöka deltagarnas tillfredsställelse med rehabiliteringen. Metod: Utvärderingen gjordes våren 2010 med kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell design. Alla som skulle börja i nybörjarkursen ombads att delta. Enkäter delades ut före och efter deltagande i max tre rehabiliteringskurser.

The virus-mediated disease Rift Valley fever (RVF) was discovered during an outbreak in Kenya in the 1930s. Since then it has spread to most parts of Sub-Saharan Africa, and in the last decades several outbreaks have caused economic and health issues in Africa, Yemen and Saudi-Arabia. The disease mainly affects domestic livestock, causing abortions, but is also a zoonosis. To be able to control the spread of the disease it is important with surveillance for better knowledge about the distribution and virus circulation even in inter-epidemic/epizootic periods. The human population is growing, and people and their livestock constantly move closer to areas with wild animals which act as reservoirs for different viruses. Also, humans and their animals often get within reach for arthropod vectors, hosting or carrying viruses.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier.

The objective of this study is to understand how people with psychiatric diseases who are enrolled at a psychiatric clinic experience the recovery process and which internal motivations and external factors influence the process. The study is based on interviews with five people who have been enrolled at a psychiatric clinic. Another aim of the study is to understand how the importance of the outpatient care for the personal recovery and the improvement opportunities of the support from the rehabilitation unit that the interviewees see. The study is qualitative and abductive approach was chosen. This means that the study is based on empirical data supported by established theories.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

Syftet med litteraturöversikten var att utforska hur andningsmuskelträning har studerats hos vuxna personer med KOL, stadium 1-4, avseende använda effektmått, teoretiskt perspektiv och metodologi. Detta för att få en ökad förståelse för hur andningsmuskelträning kan användas i det kliniska arbetet, samt att vid framtida forskning kunna genomföra studier av god metodologiska kvalitet som kan ge generaliserbara resultat och ökad säkerhet kring behandlingens användningsområden.Metod: Litteraturöversikten inkluderade studier som var publicerade efter att litteratursökningen till Cochrane-rapporten ?Breathing exercises för chronic obstructive pulmonary disease? stängdes (april 2012). Elva studier inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, Pedro, AMED, SweMed+ och PSYCInfo med sökorden: chronic obstructive pulmonary disease, breathing exercises och respiratory muscle training.Resultat: Studierna visar att andningsmuskelträning i kombination med fysisk aktivitet har ett positivt värde för personer med KOL. Detta med avseende på funktionell fysisk kapacitet, lungfunktion, hälsorelaterad livskvalitet, samt minskning av antalet exacerbationer.