Sök:

Sökresultat:

146 Uppsatser om Campus Ultuna - Sida 4 av 10

En yteffektiv och flexibel kontorsbyggnad : A space saving and flexible office building

Det kommunalägda fastighetsbolaget Videum AB som hyr ut och förvaltar lokaler på campus i Växjö ska uppföra en ny byggnad med totalytan 5000m2. För att underlätta i projekterandet åt Videum AB har en förfrågan av vilken form på byggnaden som är den mest vinstgivande för företaget undersökts i den här rapporten. I byggnaden ska det finnas kontorslokaler som Videum AB kan hyra ut till andra företag. Kravet är att planlösningen ska vara flexibel och kreativ. Uthyrningsprocenten ska vara högsta möjliga vilket undersöks med hjälp av utvalda nyckeltal.

Nyckeltal för energianvändning i lokaler

Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Utveckling av en mobil robotplattform

Detta examensarbete har syftat till att utveckla en robotplattform som kan användas i kursen ?Design av mobila autonoma robotar? för studenter på Elektronikdesign vid Campus Norrköping.Arbetet har utgått från en modell som visar på robotens tänkta utseende. Utifrån ett antal kriterier har val av batterier, motorer och styrelektronik gjorts. Arbetet har sedan fokuserats på att ta fram hårdvara till styrelektroniken samt ett bakplan där studenternas styrkort monteras. Ett kretskort för styrkortet och ett för bakplanet har tillverkats i ITN:s mönsterkortslaboratorium.

Alkohol : En undersökning av första års programstudenter vid campus Borlänge

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet.

Offentlig konst och ungdomar

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Rening av matarvatten och rökgaskondensat vid Kraftvärmeverket i Linköping

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingår det att under våren på andra året utföra ett examensprojekt. Just det här projektet utfördes på KV1 på Oscarsgatan, som är en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut på att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner från 1999 som är bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns något att ändra, ta bort eller lägga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att även beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? där man lär sig det viktigaste och nödvändigaste ifall att ordinarie drifttekniker av någon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Skapandet av en organisations virtuella hemvist - En studie i Informationsteknik

Detta är ett examensarbete utfört inom ämnesområdena informationsteknik och interaktiva medier, inom utbildningen Medie- och kommunikationsteknik vid Linköpings universitet ? Campus Norrköping. Arbetet handlar om hur man skapar en gemensam webbplats för en kommunal organisations olika enheter. I arbetet tas problemet upp med att hitta ett sätt att representera olika delar av en verksamhet på Internet så att denna återspeglas på korrekt sätt i förhållande till vad som är den faktiska kärnverksamheten, och hur man gör för att införliva information och funktioner från äldre webbplatser med sinsemellan olika publiceringssystem så att information och funktion interagerar, snarare än står i konflikt med varandra. I arbetet behandlas inte bara de tekniska svårigheter som kan uppstå, utan även de rent gruppdynamiska problem som komma upp till ytan vid en sammanslagning av flera tidigare autonoma enheter.

C E Löfvenskiöld och hans mönsterritningar

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..

Mötesplatser för kommun och universitet ? samverkan genom nätverk

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Urban Building i kvarteret Domherren : KTH living/working/showroom

En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang..

Lara : en skattjakt med mobil datorförstärkt verklighet

Prestandan i dagens mobiltelefoner har ökat på senare tid. Därmed har det blivit aktuellt med förstärkt verklighet i mobilapplikationer. Det här arbetet har undersökt hur förstärkt verklighet används i mobilapplikationer för att framhäva en plats. Genom att använda förstärkt verklighet blir det möjligt att tillföra information till den verkliga platsen. I syfte att applicera förstärkt verklighet har vi utvecklat Lara.

1+1=3? : en studie om co-branding och dess påverkan på ett varumärkes värde

Co-branding, vilket är en typ av varumärkessamarbete, har på senare tid blivit en populär strategi i strävan efter att skapa ett högre värde för konsumenten samt nå fördelar så som ökade intäkter samt möjligheten att skapa och attrahera lojala kunder. Dock finns det siffror som pekar på att många co-brandingsamarbeten misslyckas. Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att, utifrån lojala kunders perspektiv, undersöka vilken påverkan ett varumärkessamarbete av typen co-branding kan ha på ett av de två varumärkenas värde. För att undersöka detta har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple i form av produkten Nike + iPod Sport Kit valts som undersökningsobjekt. En enkätundersökning baserad på Aakers modell har gjorts bland alla ?Apple on Campus? representanter i Sverige.

Hjärtat på campus : Inredningskoncept till Eskilstunas nya kårpub.

Denna rapport berättar om vårt arbete med att ta fram ett inredningskoncept till den nya kårpuben i Eskilstuna. Vi har med hjälp av våra kunskaper inom informationsdesign och rumslig gestaltning arbetat fram ett förslag, anpassat efter uppdragsgivarens önskemål. Våra uppdragsgivare är Kårhusstiftelsen och Mälardalens studentkår. De ville att inredningskonceptet skulle vara målgruppsanpassat med funktion, flexibilitet och nytänkande i fokus. Då kårpubens personal till största del består av ideell arbetskraft ville de även att inredningskonceptet skulle underlätta det dagliga underhållet av verksamheten.

Landskapsarkitektur i naturmiljö : att gestalta rastplatser i den svenska naturen på ett nytt sätt

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhämta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen på ett nytt sätt.Arbetet består av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslå de egna utgångspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ på olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksäkra och erbjuda resenärernaen säker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillägg till dessa kvaliteter kan även en upplevelse av naturen på platsen berika rasten.Människor mår bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns därför ett stort värde i attkunna få möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpå rastplatsen.

Statistikångest och gemenskapskänslor hos beteendevetarstudenter : En jämförande studie av distans- och campusstudenter

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->