Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Begreppet ?Design for all? kommer från forskningsfältet ?disability studies? och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Nynas produces bitumen at two refineries in Sweden. The bitumen is shipped to seven depots along the swedish coast line, and from the depots special trucks handle the transportation to customers. Recently Nynas has transformed its supply chain and closed down a few depots. At the moment the company is considering a further reduction of the number of depots. In connection to these discussions an analyse of the companys distributionsystem and of possible changes is required.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.Frågeställningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anställda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som är relativt liten med få arbetsgrupper. Arbetet är mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide där resultatet delades in olika teman.

SyfteMitt syfte med denna uppsat's är att skapa en förståelse för begreppet personalidé och des's användbarhet genom att studera och analysera hur design och implementering av personalidé, utifrån en given affärsidé, kan utforma's på ett framgångsrikt sätt. MetodDet empiriska materialet bygger på en fallstudie av IKEA Kundservice Center i Älmhult. Insamlandet av data har skett främst genom intervjuer med personer i chefspositioner i fallföretaget, medarbetare på personalavdelningen, facklig klubbordföranden, arbetsförmedlare samt personalarbetare på koncernnivå. Data har även samlat's in genom en enkätundersökning till de anställda i fallföretaget. I analysen placera's begreppet personalidé in i det sammanhang fallföretaget utgör.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Detta är en kvalitativ studie om fenomenet återhämtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet återhämtning, hur återhämtning påverkar hälsan och motivationen samt att titta närmare på de faktorer som påverkar socialarbetarens återhämtning. Vi har valt att avgränsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har använt oss av har varit halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och har utgått från fyra huvudfrågeställningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en längre tid inom socialt arbete och som fortfarande är motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjälar.

Vi människor ingår i ett flertal olika grupper i vårt vardagliga liv då exempelvis våra arbetskamrater utgör en grupp och våra familjer utgör en annan. Med hjälp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella världar där nya typer av grupper skapas. Här möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i många fall endast textbaserad kommunikation som hjälpmedel vid interaktionen med andra personer. På dessa mötesplatser umgås människor från hela världen med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det är väldigt sällan dessa människor träffas i fysisk mening.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Då allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmänheten skapas ökade möjligheter för många människor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen är dessutom svår att skilja från en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nå tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan på så sätt hotas av kameratelefonernas användning. Målsättningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha på den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förändras över tiden, i takt med att allt fler använder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer från den akademiska världen, journalister, politiker, näringslivsrepresentanter och privatpersoner.

Den här studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas från sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. Frågeställningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och därefter tolkats med hjälp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; föräldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjälva inte har haft förmåga att bära det ansvaret.