Sök:

Sökresultat:

221 Uppsatser om Café 1930 - Sida 14 av 15

Stadsrum och stadsliv - Bebyggelsestrukturers inverkan pÄ kvalitet och innehÄll i det offentliga

ABSTRACTToday's modern technological society is constantly evolving and house planning is one area that is constantly creating new technical solutions. By looking back at selected architectural eras during the 1900?s, the idea is to study and analyse three building structures in Gothenburg with a focus on quality and content in the urban space.In order to provide a background for the three selected areas, their history has been studied. The main question for the research is: how do different building structures affect the content and qualities in the urban space?The areas have been selected to represent three typical epochs in Swedish building history.

Kvarndala gÄrd : ur ett trÀdgÄrdshistoriskt perspektiv

Kvarndala gÄrd ligger i VÀstra Klagstorp strax söder om Malmö och Àr en fyrlÀngad gÄrd med anor frÄn slutet av 1600-talet. Idag Àgs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och anvÀnds som hembygdsgÄrd. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels pÄ grund av den lÄnga historiken, men ocksÄ pÄ grund av att byggnader och inredning har förÀndrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag Àr trÀdgÄrden ganska förfallen, men en hel del Àldre strukturer och element Àr fortfarande tydliga. DÄ funderingar kring att restaurera trÀdgÄrden vÀckts behövdes en noggrann dokumentation av gÄrdens och framförallt trÀdgÄrdens historia göras.

FörÀldrars val av förskola : En enkÀtstudie med fokus pÄ valfrihet utifrÄn ett samhÀllsperspektiv

UtgÄngspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frÄgan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsÀttningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som förÀldrar vÀrderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhÀllskulturer som kan pÄverka detta val. HuvudfrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund nÀr de vÀljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer vÀrderar förÀldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden Àr en enkÀtstudie med 26 vÀrderingsfrÄgor dÀr förÀldrar har fÄtt besvara hur de bedömt olika faktorers pÄverkansgrad nÀr de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet Àr habitus1.

Urbana odlingsrörelser ÄterbrukartrÀdgÄrdsstadens visioner

Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Regioner i VÀrmland : En studie av de vÀrmlÀndska kommunernas befokningsutveckling och nÀringslivsstruktur

Arbetet utgÄr frÄn VÀrmland men med fokus pÄ lÀnets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att VÀrmland inte givet Àr ett enhetligt och homogent VÀrmland. Det bestÄr istÀllet av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande nÀringsliv, ett Regionernas VÀrmland. ? En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ?arv och miljö? har utgjort och utgör tungt vÀgande faktorer för möjligheterna att utvecklas.

ÅterupprĂ€ttelsens gemenskap : En uppsats om Anonyma Alkoholisters kristna rötter och vilken betydelse de har idag för tillfrisknande frĂ„n alkoholmissbruk

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var tvÄ alkoholister som tidigare fÄtt hjÀlp till sjÀlvhjÀlp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behÄlla sin nykterhet. NÀr de möttes pÄ ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjÀlpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjÀlpa sig sjÀlv. Med hjÀlp av de principer som de tillÀgnat sig under sina Är i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare frÄn olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, prÀster, pastorer, lÀkare, psykologer och övriga eldsjÀlar upp en modell i tolv steg för att hjÀlpa mÀnniskor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna frÄn alkoholism. Denna modell har Àn idag visat sig vara mycket effektiv.

Föredömet Sverige : Kedjan av ansvar för skydd mot diskriminering

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

FrĂ„n trĂ€stad till tĂ€tort: en studie i förĂ€ndringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

Beijers Park i "Parkernas Stad" : 125 Ärs parkhistoria pÄ Kirseberg i Malmö

To perform a historical record of Beijers Park's development to date is about securing the tracks back in time. The historical record about the park tells not only the history of the park but the city, district, local residents and art of gardening. As the historical story is documented the necessary base for establishment of any care plans in the future and the base for cultural and historical value the park is made. Beijers park can in such work be treated alone or as part of the context of parks that were built during the same era in Malmö's history.Beijers park origin from the era of the late 1800s, when the entire green structure in Malmö changed. The park area today covers 12 hectares and is located in the district Kirseberg.

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

FrÄn 1200-talet och framÄt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna lÀngs Estlands kuster och pÄ öarna utanför Estland. NÀr det estlandssvenska samhÀllets existens upphörde pÄ 1940-talet dÄ andra vÀrldskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lÀmnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. FrÄn 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet vÀxte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade tvÄ missionÀrer till svenskbygderna för att vÀcka svenskheten och nationalkÀnslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra sprÄk ? tyska som var överhetens sprÄk, ryska som var officiellt sprÄk, estniska som var majoritetssprÄk och rikssvenska som var undervisningssprÄk.

Den sjÀlvbiografiska romanen: Fakta eller fiktion? - En studie av Ivar lo-Johanssons sjÀlvbiografiska roman Författaren :

Under 1950-talet skrev Ivar Lo-Johansson flera sjÀlvbiografiska berÀttelser som pÄ omslagen ocksÄ benÀmns som sjÀlvbiografiska romaner; Analfabeten, GÄrdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten, ProletÀrförfattaren, vilka skildrar samtiden, 1910-talets slut till 1950-talets början.Författaren, som jag har intresserat mig mest för i analysen, Àr indelad i tolv kapitel som i princip skulle kunna lÀsas fristÄende frÄn varandra. I boken fÄr vi följa Lo-Johansson genom arbetardiktningens genombrottsÄr i 1930-talets början. Den unge författaren möter det nya samhÀllet i spÄret efter StockholmutstÀllningen. Diskussionerna bland författarkollegorna, som endast omnÀmns med initialer, gÄr heta. NÄgra av kollegerna, bland annat Harry Martinsson, Nils Ferlin, Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch, presenteras mer ingÄende.

Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fÀltanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.

ÅtgĂ€rder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VĂ€rnamo

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

VÀgen till Lean Production : Historien bakom Lean och dess nutida anvÀndning

I dagens samhÀlle stÀlls hÄrda krav pÄ resultatförbÀttringar i företag och industrier. Det Àr vanligt att företag tar hjÀlp av nÄgon eller nÄgra av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production Àr ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport Àr att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns nÄgra likheter mellan dessa tillvÀgagÄngssÀtt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benÀmns som Lean började redan 1911 dÄ Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

SÄsom i en snÀcka : renoveringsideal och kulturarv i Stockholms sekelgamla lÀgenhetsbestÄnd

Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Stockholms Àldre lÀgenhetsbestÄnd renoveras och presenteras pÄ bostadsmarknaden pÄ 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lÀgenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser pÄ Bovision. FrÄgor som jag stÀllt och försökt besvara med hjÀlp av detta material Àr bland andra: om man kan spÄra att ett gÀllande ideal vad gÀller sÄvÀl planlösning som inredning i dessa lÀgenheter, vad det i sÄ fall Àr för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet pÄ nÄgot sÀtt modifieras utifrÄn husens Älder och stil.Jag kunde inte skönja nÄgra bevis pÄ att husens respektive karaktÀrer sÀrskilt iakttagits under renovering av vÄningarna. Eftersom exteriörerna pÄ dessa fem hus skiljer sig sÄ skulle ju i sÄ fall ocksÄ interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde pÄvisa ett starkt rÄdande nutida inredningsideal. I stÀllet för att visa en kÀnsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stÄ i tydlig och begriplig dialog dÀrmed sÄ följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det Àr mycket vitt, öppna planlösningar dÀr möjligt, stora kök i direkt anslutning till sÀllskapsutrymmen och stor vikt lagd pÄ hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->