Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finländarnas sätt att fatta beslut är väletablerade och dokumenterade i form av två nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. På 1980-talet var dessa uppfattningar den allmänna sanningen men nu, 20 år senare vill vi i vår undersökning ifrågasätta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vår undersökning är därmed att utifrån de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna går till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger på den finska och den svenska modellen vilka är konstruktioner utav olika författares studier.

Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrån fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer på ett medelstort företag i Mellansverige.

Scanning är ett verktyg som har utvecklats mycket och används mer och mer inom geodetisk mätning. Instrumenten har blivit mer pålitliga med högre kvalité på resultaten, därför är det viktigt att eliminera de problem som kan skada scanningens pålitlighet. Det problemet som ska undersökas och testas i det här examensarbetet uppstår när man till exempel scannar en bergvägg. Man vill få en så lik avbildning av bergväggen som möjligt för att sedan kunna göra volymberäkningar emot bergväggen. Avbildningen av bergväggen består av ett moln av punkter som tillsammans skapar en 3D-modell av bergväggen. Om det ska fyllas med betong emot bergväggen så måste man veta vilken volym betong det kommer gå åt, därför är det viktigt att modellen av bergväggen stämmer.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

I denna uppsats undersöks hur väl det går att värdera marknadsvärdet av företagets aktiekapital med hjälp av en modifierad Black-Scholes köpoptionsmodell. Tidigare undersökningar har gjorts bland annat i USA där man gjorde en studie på S & P100 och fick starka indikationer på att modellen väl förklarar marknadsvärdet av aktiekapitalet. Denna uppsats följer metoden som användes vid studien på S & P100 för att se om den även ger en hög förklaringsgrad på den svenska aktiemarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av redovisningsdata från samtliga bolag listade på A-listan vid Stockholmsbörsen. Redovisningsdata används för att få fram de variabler som används i den Black-Scholes modell som modifierats från att värdera köpoptioner på aktier till att värdera marknadsvärdet av företags aktiekapital.

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten.En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009.En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år.

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping.

Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad.Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Vi har gjort en kvalitativ studie av modellen MultifunC. Att vi valde just MultifunC att undersöka, beror på att det är en ny modell som skapats utifrån psykologen Tore Andreassens samanställning över befintlig forskning inom institutionsvård av unga, och hans bok ?Institutionsbehandling av ungdomar: vad säger forskningen?? har varit central i vår studie.MultifunC består av olika metoder för att arbeta med högriskungdomar. Vi har undersökt hur förhållandet mellan institutionens makt och de ungas autonomi ser ut under ungdomarnas vistelse inom MultifunC. Vi har utgått från olika socialkonstruktivistiska tänkare såsom Faucoult och Bourdieu i vår analys.Vi har sett att modellen arbetar för att ungdomen själv ska vara så delaktig som möjligt i sin behandling.

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.